- Project Runeberg -  Norska Folksagor och Huldre-sägner /
254

(1881) [MARC] [MARC] Author: Peter Christen Asbjørnsen, Jørgen Moe Translator: Ernst Lundquist With: Peter August Gödecke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öster om solen och vester om månen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

något mera om honom, än att han bor på det slottet,
som är öster om solen och vester om månen, och dit
kommer du sent eller aldrig, men du skall få låna min
häst och den kan du rida på till grannkäringen; kanske
hon kan säga dig det, och när du är kommen fram,
så behöfver du bara slå till hästen under det venstra
örat och be honom gå hem igen; och det här
guldäpplet kan du ta med dig.»

Hon satte sig upp på hästen och red i lång, lång
tid, och så kom hon till sist till ett berg, der det satt en
gammal käring utanför med en gullnystvinda. Henne
sporde hon om hon visste vägen till det slottet, som
låg öster om solen och vester om månen. Hon sade,
som den förra käringen, att hon inte visste något om
det, men det var nog öster om solen och vester om
månen, «och dit kommer du sent eller aldrig, men du
skall få låna min häst till min närmaste granne, kanske
hon vet det, och när du är kommen dit, behöfver du
bara slå hästen under det venstra örat och be honom gå
hem igen,» och så gaf hon henne nystvindan, «för den
kunde hon nog komma att få gagn af,» sade hon.
Flickan satte sig då upp på hästen och red i lång tid
igen, och omsider kom hon till ett stort berg, der
det satt en gammal käring och spann på en guldrock.
Henne sporde hon, om hon visste vägen till prinsen
och hvar det slottet var, som låg öster om solen och
vester om månen. Det gick här liksom förut. «Kanske
det är du, som skulle ha prinsen?» sade käringen.
Ja, det var det. Men hon visste inte bättre vägen hon
än de andra två; öster om solen och vester om månen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 19 00:45:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nofolkhuld/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free