Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enkans son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med i kriget. Alla de öfriga skrattade, då fångvaktaren
sade sitt ärende, och bådo kungen, att han måtte få
något gammalt skräp till rustning, så de kunde få roligt
åt att se den stackarn vara med i kriget. Det fick
han, och dertill ett gammalt uselt ök, som hoppade
på tre ben, det fjerde släpade det efter sig.
Så drogo de då ut mot fienden; men de hade icke
kommit långt bort från kungsgården, förr än gossen
blef sittande fast i ett kärr med sitt ök. Der satt han
och ryckte och drog: «hej, vill du opp! hej vill du
opp!» sade han till öket. Det hade alla de andra
riktigt sin fröjd åt, och skrattade och gjorde narr af
gossen, medan de redo förbi. Men knapt voro de
borta, förr än han sprang till linden, tog på sig
rustningen och skakade på betslet; strax kom hästen och
sade: «Gör du ditt bästa, så skall jag göra mitt!» Då
gossen kom fram, var slaget redan begynt och kungen
i en svår knipa; men bäst det var, hade gossen slagit
fienden på flykten. Kungen och hans folk undrade
mycket hvem det kunde vara som kom och hjelpte
dem; men ingen kom honom så nära att han kunde
tala honom till, och då drabbningen var till ända, var
han borta. Då de vände tillbaka, satt gossen ännu i
kärret och ryckte och drog på det trebenta öket. Då
skrattade de återigen. «Nej, se bara, der sitter den
token ännu!» sade de.
Andra dagen de drogo ut, satt gossen ännu der;
de skrattade igen och gjorde narr af honom; men
knapt hade de ridit förbi, förr än gossen återigen sprang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
