Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enkans son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om du befaller det, så får jag väl göra det,» sade
gossen. Då han nu skulle gå uppför trapporna om
aftonen, trampade och stampade han så, att de måste
bedja honom gå sakta, för att inte kungen skulle få
veta det. Han kom in och lade sig och begynte strax
att snarka. Då sade prinsessan till sin tärna: «Smyg
dig nu fram och tag af honom mossperuken!» och det
gjorde hon; men i det samma hon skulle nappa åt sig
den, höll han den fast med begge händerna och sade
att den fick hon platt inte. Och så började han
återigen snarka. Prinsessan gaf tärnan på nytt en vink,
och då lyckades hon rycka af honom peruken; då låg
gossen der så vacker och röd och hvit, som prinsessan
hade sett honom i morgonsolen. Sedan låg gossen
hvar natt uppe i prinsessans rum.
Men det dröjde inte länge förr än kungen sporde
att trädgårdsgossen låg hvarje natt i prinsessans
kammare, och då blef han så vred att han hardt nära hade
låtit aflifva gossen. Det gjorde han ändå inte, men
kastade honom i fångtornet, och sin egen dotter
inspärrade han på hennes kammare, så att hon aldrig
fick komma ut hvarken natt eller dag. Hur mycket
hon gret och bad för både sig sjelf och gossen, så halp
det icke; kungen blef derigenom blott ännu mera vred.
En tid derefter blef det krig och ofred i landet,
och kungen måste rusta sig mot en annan kung, som
ville taga riket ifrån honom. Då gossen hörde det,
bad han fångvaktaren gå till kungen och helsa och
bedja om harnesk och svärd och tillåtelse att få vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
