- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1847 /
537

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IX - Om Riddarväsendet. Bearbetning efter Walter Scott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

furste eller andliga för att erhålla denna värdighet. Och om
det varit möjligt att uppfylla riddarordens alla föreskrifter,
anse vi att just dessa oberoende riddare skulle kunnat ersätta
bristen af en kraftig styrelse och blifvit ett mäktigt värn mot
feodalherrarnes förtryck och ett säkert skydd för de svaga mot
de mäktiges hersklystnad. Men riddarväsendet såväl som
munkordnarne gåfvo olyckligtvis sina medlemmar de mest frestande
tillfällen att kringgå de läror, de bekände, och på samma
gång de antogo den högsta dygd och sjelfuppoffring såsom
grundsats, utöfvade de i verkligheten ofta just de motsatta
lasterna. Det var icke svårt att erhålla riddarslaget, men det
fanns icke egentligen någon domstol, som dömde dem, hvilka
missbrukat sina rättigheter, och riddaren blef ofta en sedeslös
och kringvandrande krigare, som från borg till borg, från hof
till hof kringförde sitt svärd, det han uthyrde åt den mest
betalande, och ofta förtryckte han sjelf dem, han skulle
beskydda. De främmande laster, som infördes af korsriddarne,
och den fattigdom, dessa strider förorsakade flera ädla slägter,
bidrogo äfven att nedsätta riddarnes anseende, der detta icke
understöddes af börd, förmögenhet eller talrika underhafvande.

Likväl egde äfven den fattigaste riddare länge ordens
alla förmåner. Emedlertid fingo redan tidigt dessa riddare stå
tillbaka för dem, som egde stora egor och många
underhafvande. De plägade derföre taga tjenst hos någon furste eller
rik ädling och

”ride til Hove for Lykken at friste”,


eller tjena på konungens gård; och lefde på sina herrars
bekostnad. Det heter ock i visorna:

”Jeg mindes, du tiente i min Faders Gaard
for Penninge og for Klæde”


eller:

»Og jeg haver slidt Eders Klæde,
Og jeg haver reden Eders Hest” o. s. v.


Mången riddare brukade liksom Gaudwin i Parthenope de
Blois, föda sig med att vandra från ett hof, tornerspel och
slagfält till ett annat och lyckades genom flera medel att
bibehålla ett visst yttre anseende. De satte sin enda ära i
tapperhet och mod under striden och egde troligen inga andra rid-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 11 15:16:47 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1847/0543.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free