- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1847 /
536

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IX - Om Riddarväsendet. Bearbetning efter Walter Scott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lans hämma oförrätt och våld, och ehuru hans upphetsade
inbillning kom honom att förblanda verkligheten med fantasien,
så är det likväl säkert, att till och med icke långt före
Cervantes tid tilldrogo sig fullt så romaneska händelser, som
de, hvilka förekomma i den ypperliga romanen. Men i
aflägsnare tider behöfde icke riddaren söka länge för att finna
någon, som led orätt af en mäktigare granne, någon oskyldig
fånge, som var instängd i ett svårt fängelse, någon fader- och
moderlös, beröfvad sitt arf, och plundrade resande eller
våldförda kloster och kyrkor, någon mö, som behöfde en kämpe,
eller någon furste, invecklad i krig med en fruktad fiende,
hvilket allt gaf riddaren många tillfällen att pröfva sitt mod.
Ofta hade han äfven någon blodshämnd att utkräfva, då
försoning icke skett med böter eller genom vissa
öfverenskommelser, och dessa strider voro vanligen blodiga. Men då den
allmänna ordningen småningom återkom, och samhällslagarna
begynte blifva tillräckligt befästade för att försvara den
oskyldige och hämna den förorättade, blef detta riddarnes
sjelftagna och stundom opåkallade inblandande i dylika förhållanden
snarare ett ondt än ett godt, helst de icke alltid uppträdde
klokt och rättvist, hvarigenom de införde en oerhörd
tygellöshet, då, såsom prof. Vedel Simonsen uttrycker sig[1], Vold
og Overlast hörte til Dagens Orden, og Retten sad som oftest
kun i Spydstangen, eller blev paa den Stærkeres Side.” I
krönikor finna vi äfven mycket klagas öfver riddarnes begifvenhet
på dryckenskap, och i den danska kämpevisan förekommer,
huru svennerne drucko om med sina herrar till dess

”— de faa dem en fuld god Ruus,
Saa de sig ei kunde tæmme.”


I den äldsta tiden var riddaren vanligen hvad engelsmannen
kallar knight bachelor, fransmannen bas chevalier, bachelier,
och hvaraf något motsvarande ord icke finnes i svenskan. Det
betyder egentligen en ogift riddare, och man kallade så dem,
hvilka undfått riddarslaget, men hvarken egde vasaller eller
borg. De dubbades af andra riddare och behöfde hvarken

[1] I sin afhandling om ”Kæmpevisernes Skildring af Ridderalderens Riddervæsen.”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 11 15:16:47 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1847/0542.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free