Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte IX
- Om Riddarväsendet. Bearbetning efter Walter Scott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Erik låg i fejd med sin broder, konung Birger, uppförde han
sig fullkomligt såsom herrskare,
”Ok vandade ey hvad konungen sade
Ok gjorde riddare. — — —”
Då sedermera konungen och hans broder voro förlikta,
höll hertig Erik hof vid Lödöse, hvarest han åter slog flere
riddare, utan att det denna gång i rimkrönikan anmärkes
såsom någon olaglighet. Men att enskilda riddare dubbade
andra, hafva vi icke sett omtalas i de svenska handlingarne.
Sjelfva stället och tiden, då riddare vanligen dubbades,
gynnade äfven konungarnes anspråk på rättigheten att få
utdela denna värdighet. De flesta riddarslag skedde antingen
före en slagtning eller efter en seger eller vid någon större
hoffest. I förra fallet var det vanligen härens anförare, som
dubbade riddarne, och i det sednare konungen, vid hvars hof
festen tillställdes.
Då riddaren dubbades på slagfältet, skedde det utan
många omständigheter, och formen blef troligen densamma, som
iakttagits då någon särskild riddare fordom dubbat en annan.
Novicen framträdde då helt och hållet beväpnad, men utan
hjelm, svärd och sporrar, och böjde knä för härens anförare,
under det att tvenne ansedde riddare, hvilka skulle vara hans
faddrar och löftesmän, spände på honom de förgyllda
sporrarne och omgjordade honom med svärdet. Derefter dubbades
han med tre slag af flata värjan på skuldran, under det att
riddaren sade: ”Jag dubbar dig till riddare i Guds Faders,
Sons och den heliga Andes namn (Guds och något helgons
namn). Var tapper och trogen.” Den unge riddaren intog
sin plats i ledet och skulle nu utmärka sig genom mod och
tapperhet i den kommande drabbningen för att ”förtjena sina
sporrar”, såsom det kallades. Det är bekant, huru under
slaget vid Cressy Edvard III vägrade att skicka sin son, svarta
prinsen, hjelptroppar, så länge han var i stånd att sjelf föra
svärdet, fast han var omringad af talrika fiender, ty kungen
hade fast beslutat, att sonen skulle förtjena sina sporrar på
denna minnesvärda dag. Det är lätt att finna, att detta skulle
uppelda de unga riddarnes mod, och som vanligen flere
riddare på en gång erhållit riddarslaget, kan man antaga, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Nov 11 15:16:47 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/frey/1847/0532.html
