- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1847 /
522

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IX - Om Riddarväsendet. Bearbetning efter Walter Scott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

parhet och skänkte honom 300 mark i årligt underhåll. Men
då Lord Andley återkommit till sitt tält, kallade han de fyra
väpnarne och tilltalade dem, i närvaro af sina anhöriga och
underhafvande, på följande sätt: ”Prins Edward har skänkt mig
ett årligt underhåll af 300 mark, men denna gåfva har jag
icke förtjenat, ty jag har föga uträttat. Mina herrar, denna
belöning tillkommer egentligen dessa fyra tappra ynglingar,
och jag afstår derföre åt dem den gåfva, som blifvit mig
skänkt.” Och alla riddarne ansågo Lorden hafva handlat ädelt
och ridderligt. Då prinsen fick höra att Lorden bortskänkt
hvad han gifvit honom, frågade han orsaken dertill. ”Ers
Nåde”, svarade Lord Andley, ”dessa fyra väpnare hafva följt
mig troget i flera farliga strider och under dagens fältslag
hafva de räddat mitt lif. Utan deras tapperhet och mod hade
jag icke kunnat uppfylla mitt löfte att vara den förste och
siste i striden; de förtjente derföre bättre än jag denna
belöning.” Svarte prinsen gillade då hvad Lorden gjort, men för
att icke öfverträffas i frikostighet, skänkte han honom
ytterligare ett underhåll af sexhundrade mark. Denna händelse
visar, att riddarne visste att löna sina svenners trohet, men
vi lära deraf ännu en sak, som bör särskildt anmärkas.

Oaktadt väpnaren egentligen endast utgjorde en
förberedelsegrad till riddarvärdigheten, så finna vi att många
ädlingar nöjde sig med att hafva uppnått detta steg och att, ehuru
de utmärkte sig genom bragder, de aldrig blefvo dubbade till
riddare eller sträfvade derefter. Ingen af de nyss omnämnde
fyra väpnarne blefvo riddare efter slaget vid Poitiers, ehuru
deras börd och bedrifter otvifvelaktigt berättigade dem
dertill. Orsaken tyckes hafva varit den, att det ofta torde varit
mera beqvämt och föga mindre ära att alltid förblifva en
blygsam och icke afundad väpnare, än att erhålla riddarslaget, då
man saknade tillräcklig förmögenhet att bestrida de utgifter,
denna värdighet medförde. Sannt är väl, att i theorien var
den simplaste riddare jemngod med sjelfva fursten, men i
verkligheten sjönk deras anseende stundom ända ned till det
löjliga, då riddarne saknade medel till egen utrustning eller sina
följeslagares underhåll. Många tappre ädlingar förblefvo
derföre vapendragare och tjenade antingen någon prins eller an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 11 15:16:47 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1847/0528.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free