Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Tornberg. Nyare eröfringar på Språkforskningens område
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har velat uppföra Ekhkili såsom en fjerde hufvudafdelning
inom Semitiska språken, jemte Arabiskan, Arameiskan och
Hebreiskan. Det behöfver knappt nämnas, att detta språk i sitt
närvarande skick saknar all litteratur i egentlig mening.
Muhsin kände ej ens någon, som kunde skrifva. Men i
sammanhang dermed står en hyligen gjord upptäckt af stenskrifter,
som på ett lysande sätt bekräftat F:s förmodan om identiteten
mellan Ekhkili och det fordna Himjaritiska språket. Ungefär
vid samma tid, som F. riktade filologien med ett nytt språk,
funno några Engelska officerare, förnämligast Löjtnant
Wellsted, på olika ställen i S. Arabien, såsom Mareb, Sabas
urgamla hufvudstad, Sana o. s. v. flera stenar med inskrifter
af en dittills okänd bokstafsskrift. De blefvo undersökte af
tvenne berömde Tyska lärde, Professorerna i Halle Gesenius
och Rödiger, som oberoende af hvarandra kommo till den
slutsats, att dessa monumenter voro lemningar från de
fordna Himjariterna, och att skriften vore den forntida
Musnud. Stenarne funnos alla inom den region, der fordom
Himjariterna herrskat, Skriften egde ett afgjordt tycke med de
äldsta bekanta Ethiopiska alfabeter, sådana de förekomma
äfven på stenmonumenter. Efter flera jemförelser lyckades det
slutligen desse lärde, att utreda äfven här ett alfabet, och
inskrifterna kunde tolkas medelst Ethiopiskan, Hebreiskan och
— Ekhkili. Gesenius har till det mesta godkänt F:s
forskningar. Likväl vill han ej antaga Himjaritiskan, såsom en
fjerde hufvuddialekt; han hänför den till den Arabiska, och
anser den såsom grundvalen för såväl Ethiopiskan som
Amhariskan. Det är således ej något tvifvel underkastadt, att ju F.
anat riktigt, och hans nit, på detta sätt erkändt och äggadt,
skall ej låta afskräcka sig af de många svårigheter, som sätta
sig emot en resa till en verldstrakt, hvilken i visst afseende
kan kallas en terra incognita, ehuru den varit vida berömd
från Salomos tid till Toba’s dagar.
[1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
