Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Tornberg. Nyare eröfringar på Språkforskningens område
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanhängande med Arabiska stammarnes hem och lefnad före
Muhammed. Af en lycklig händelse sammanträffade han i slutet
af år 1837 uti Djidda med en man, bördig från Jemen, vid
namn Muhsin, hvars fader till professionen var sjöröfvare och
modren af en beduinstam, som nomadiserade i de trakter, der
Himjaritiska väldet fordom hade sitt förnämsta område.
Sjöröfvaresonen talade ett språk, som var fullkomligt obekant
för F., men snart af honom igenkändes såsom en Semitisk
munart. Dess tydliga likheter i ord och former med
Ethiopiskan, och stället der det talades, ledde genast F. till den
tanken, att han här upptäckt en qvarlefva af Himjariternas
språk. Den liflige Fransosen stadnade ej vid upptäckten. Ur
Muhsins mun samlade han nu ifrigt ord, former och talesätt,
och uppsatte sluteligen ett, om ock ofullständigt, dock högst
förtjenstfullt utkast[1] till en Grammatik öfver detta språk,
hvilket F. tillsvidare benämnde Ekhkili; ty så kallade Muhsin
de ädla af den stam, från hvilken han på mödernet
härstammade, då Dhahari deremot var namnet på de vanbördige.
Till sin grund är detta språk Arabiskt; men skiljer sig
redan i elementerne betydligt derifrån. Ekhkili behöfver
nemligen 36 konsonanter för att uttrycka sina olika ljud, och
således 8 mera än Arabiskan, som dock i detta afseende är rikt
nog. Med samma mångfald i former som detta förenar Ekhkili
äfven alla dess fördelar, och har dessutom det egna, att i
verbet öfverallt kunna uttrycka dualförhållandet med vexlande
former. Med rätta anses detta som ett bevis för språkets
uråldriga karakter; ty med tiden förnötes oupphörligen
mångfalden, språken förenklas, som det heter, men förlora ock
derigenom sin ursprungliga prägel. Mängden af konsonanter,
som ännu finnas qvar, kan ock anföras till bestyrkande af
Ekhkilis bibehållna rikedom; det öfverträffar häri till och med
Sanskrit. Å en annan sida går det nära tlll Ethiopiskan —
liksom Ekhkili, en sydlig gren af den stora Semitiska
stammen —, och har dessutom bevarat både ord och betydelser,
som blott kunna återfinnas i — Hebreiskan. Fresnel, som
hufvudsakligen fästade sig vid olikheterna språken emellan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
