Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Tornberg. Nyare eröfringar på Språkforskningens område
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gemensamt mål. Icke nog dermed, att nya folk uppträdt med
nya tungomål; äfven gamla, allmänt för utdöda ansedda, språk
hafva såsom lefvande blifvit i ljuset framdragna. Då, som
icke sällan varit fallet, dessas fordna lif bevittnat en hög
kultur hos de folk, som talat dem, blir kännedomen af dylika
nyheter så mycket vigtigare; de kunde förtjena sina
årsberättelser. För att dock gifva en nödvändig inskränkning
åt vår framställning, vilja vi för denna gång stadna vid
tvenne språk, som på detta sätt under de sista åren blifvit
återfunna: Himjaritiskan och Nysyriskan. De äro båda
systrar, och deras drag återkalla i vårt minne andra bekanta
anförvandter, Arabiskan, Hebreiskan o. s. v. De ligga begge på
de yttersta gränsorna af den vidsträckta region, inom hvilken
den Semitiska språkstammen herrskar, den förra i Arabiens
sydliga trakt, den sednare norr ut i Kurdistans berg. Redan
denna slägtskap med tillräckligt kända munarter bör vara nog
för att inse vigten af deras förnyade bekantskap.
I Arabernas äldsta historia spela Himjariterna (äfven
kallade Homejriter, men efter en felaktig vokalisering) i
södra Arabien, deras rike och språk en betydande rol. De
hafva ock i christendomens första annaler intagit sin plats.
Allmänneligen har man hittills trott, att både folk och språk
försvunnit från jorden; och en Silvestre de Sacy till och
med förtviflade, att någonsin få reda i de dunkla och
förvirrade berättelser, hvilka Arabiska författare rikeligen lemnat
oss om denna nation, som före Islams uppträdande
beherrskade en stor del af halfön. Ty de Araber, som härom
förmäla, hafva sjelfva ej rätt vetat hvad de anfört, utan
fortplantade endast det, som de af tradition hade sig bekant. Om
Himjaritiska språket och skriften kände de så litet, att allt,
hvad de funno tecknadt med för dem obekanta skriftdrag,
benämndes af dem Himjaritiskt, eller, som alfabetet brukar
kallas, Musned. Fulgence Fresnel, nu mera Fransysk
Consul i Mokha, utmärkt för sitt nit och sin snillrikhet i allt,
som rörer Arabernas litteratur och historia, hade, efter
grundliga språkstudier och inhemtad vidsträckt kännedom af denna
nations äldsta häfder och geografi, fattat sitt beslut att på
ort och ställe söka ljus öfver ännu outredda ämnen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
