Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fagus sylvatica.
Som Virke betraktadt är Boken icke att jemföra med
Eken eller äfven Björken, ty trä-ämnet är skört, då det
blifvit gammalt och torrt. Till byggningstimmer duger det
icke, såsom ömtåligt för luftens ombyten och åverkan.
Liksom Al, förtäres det af mask på betäckit och fuktiga
ställen, men är deremot tjenligt under jord, såsom till
Pålverk m.m. Fäldt i början af sommaren och lagdt någon tid
i vatten, samt sedan torkadt, som det sker i England, skall
det få mer varaktighet, och äfven då kunna brukas till
kölar på fartyg. Ännu icke fulltorrt efter fällningen, är
det ett godt slöjdvirke, dock sämre än Björk. Skånska
Allmogen använder det till sina åkerredskap, tunnstäfver,
byttor, spinnrockar, väfstolar, bordfötter m.m. och i följe
af egenskapen att lätt klyfvas, göres deraf allmänt,
bokpermar, värjbaljor, askar och lådor. Såsom bränsle är det
särdeles värmande och ger mycket aska, hvaraf en god
pottaska tillverkas. Färskt löf och spädare qvistar förtäras
af boskapen, hvarom de ofredade ställen vittna, der
gamla träd likna låga och klippta buskar. Barken torde ock
kunna passa till Läderberedning, äfven som bruna färger
deraf vinnas efter föregången betning af godset. I torra
och varma somrar ger Boken ymnigt ållon, särdeles de
träd som stå glest och der läget är något fuktigt, dock
icke vattensjukt. De äro en förträfflig föda för svin,
hvarigenom mycken säd bespares. Ensamt förtärde, göra de
dock fläsket löst och odrygt. I smak likna de något
kastanier och kunna ätas lostade, men göra ett slags rusighet
som ock märkes hos de på bokskogen gående Svinen,
äfven till den grad att göra dem ursinniga. En olja kan
pressas af något förut torkade Bokållon, hvilken färsk luktar
vidrigt, men förbättras snart om den förvaras i glas eller
stenkärl, och kan då brukas till mat. För öfrigt duger
den till Lampor, Såpkokning, m.m. Kakorna efter
pressningen tjena så väl för kreaturen som malna till mjöl och
detta blandadt med det af säd, för de fattigare som ett
godt brödämne.
Boken vexer bäst i lerblandat grus och fuktig lera, men tål sällan
andra träd och buskar inom sin skugga. Gräsvexten förtages ock
derigenom. Den skjuter dubbelt fortare än Ek , men blir icke så gammal. Dock
uppnår den, i fred lemnad , visst ert par århundraden (hvarom Apostla-
Boken på Omberg vittnar). I böjd hinner den 10-50 alnar, och fordom
såg man Bokar af 6 alnar i omkrersen. Genom ållon fortplantas trädet
med lätthet efter de goda anledningar, som, bland andra, Prof. Retzius
uppgifvit. Till plantering af höga häckar är boken äfven så mycket
tjenligare, som de bli täta, gamla, härdiga; och kunna lätt agas och putsas,
ehuru löfvet på sådana ej affaller förrän den följande våren; men läget
bör vara skyddadt för häftigare och kallare vindar. Topphuggning lida
icke dessa träd, emedan de genast då af röta angripas.
Tab. — En blommande gren efter nat. af Fru B. M. Iserhjelm
tecknad och benäget meddelad utgifvaren. — a. en honblomma med fjällen.
— b. en blomfoder-flik. — c. ett fjäll. — d. stift och märke. — e. en
hanblomma, alla förstorade. — f. fruktkapseln. — g. 2 nötter, den ena tvert
afskuren. — i nat. storlek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
