Return to Recent Changes
| Changes made to svebotan/6/0011 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.1 | 543 | 421 = 78% | 0 = 0% | 122 = 22% | |
| 1.2 | 523 | 421 = 80% | 0 = 0% | 102 = 20% | |
Fagus sylvatica.
Som Virke betraktadt är Boken icke att jemfcrajemföra med
Eken eller älvenäfven Björken, ty trä ämnetträ-ämnet är skört, då det
blifvit gammalt och toirt.torrt. Till b)'ggningstimmerbyggningstimmer duger det
icke, såsom ömtåligt för luftens ombyten oclioch åverkan.
Liksom Al, förtäres det af mask på betäckiabetäckit och fuktiga
ställen, men är deremot ijenligttjenligt under jord, såsom till
Pål-verk m. rn.
Pålverk m.m. Fäldt i början af sommaren och lagdt någon tid
i vatten, samt sedan torkadt, som det sker i England, skall
det låfå mer varaktighet, och älvenäfven då kunna brukas till
kölar på fartyg. Ännu icke fulltorrt efter fällningen, är
det ett godt siöjdviike,slöjdvirke, dock sämre än Björk. Skånska
Allmogen använder det till sina åkerredskap, tunnstäfver,
byttor, spinnrockar, väfstolar, bordfötter m, m.m.m. och i följe
af egenskapen att lätt klyfvas, göres deraf allmänt,
bokper-mar,
bokpermar, värjbaljor, askar och lådor. Såsom bränsle är det
särdeles värmande och ger mycket aska, hvaraf en god
pottaska tillverkas. Färskt löllöf och spädare qvistar förtäras
af boskapen, hvarom de ofredade ställen vittna, der
gamla träd likna låga och klippta buskar. Barken torde ock
kunna passa lilitill Läderberedning, älvenäfven som bruna lärger
dtraffärger
deraf vinnas efter föregången betning af godset. 1I torra
och varma somrar g<rger Boken ymnigt ållon, särdeles de
träd som stå glest och der läget arär något lukligt,fuktigt, dock
icke vattensjukt. De äro en förträfflig föda för svin,
livar-igenom
hvarigenom mycken säd bespares. Ensamt förtärde, göra de
dock fläsket löst och odrygt. I smak likna de något
ka-stanier
kastanier och kunna ätas lostade, men göra t tt slag* rnsighetett slags rusighet
som ock märkes hos de på bokskog» nbokskogen gående Svinen,
äf-ven
äfven till den grad att göra dem ursinnigaursinniga. En olja knn
pri-s-saskan
pressas af något förut torkade Bokållon, hvdken farskhvilken färsk luktar
vidrigt, men förbättras snart om den förvaras i glas eller
stenkärl, och kan då brukas till mat törmat. För öfrigt duger
den till Lampor, Såpkokning, m. m.m.m. Kakorna elterefter
pressningen tjena så vä! lörväl för kreaturen sum mainasom malna till mjöl och
detta blandadt med det af säd, lörför de fattigare soinsom ett
godt brödämne.
Boken vexer bastbäst i Wbland^dr gnislerblandat grus och fuktig lera, men taltål sällan
andra träd och buskar in«m 'ininom sin skugga. GräsvexrenGräsvexten förtages ock
derige-nom.
derigenom. Den skjulerskjuter dubbelt fortare än Ek , meu bl rmen blir icke så g unmalgammal. Dock
uppnår den, i fred lemnad , vis^tvisst ert par århundraden (hvarom Ap<
sila-BokenApostla-
Boken på Omberg viltnar).vittnar). I böjd hinner den ii'l d.0-50 aln'r,10-50 alnar, och ford »mfordom
såg man Bokar af 6 alnar i omkrersen. Gen<m all->nGenom ållon fortplantas trädet
med lätthet efrqr-deefter de goda anledningar, som, bland andr<>,andra, Prof. Jietzius
nppgifvit.Retzius
uppgifvit. Till plantering af höga näckarhäckar är boken äfven säså mycket
tinn-ligare,
tjenligare, som de bli täta, gamla, härdiga; och kunna lätt agas och pnt js ,putsas,
ehuru lölvetlöfvet på sådana nj afFallerej affaller förrän den föMande vår^n ; ni enföljande våren; men läget
bör vara skyddadt lör Häftigareför häftigare och k.illare vindarkallare vindar. Topphuggning lida
icke dessa träd, emedan de genast då af röta angripas.
Täb.
Tab. — F.nEn blommande gren efter nat. af Fru B HL IserhjehnB. M. Iserhjelm
tecknad och benäget methlélad ntgifvaren.meddelad utgifvaren. — a. en honblomma med fjällen.
— h.b. en b!omloder-l!ikblomfoder-flik. — c. ett fjäilfjäll. — d. stift och märke. — e. en
han-blomma ,
hanblomma, alla förstorade, t—-förstorade. — f. Iiuktkapseln.fruktkapseln. — g. a2 nötter, den ena iverttvert
afskuren. — i nat. storlek.