Return to Recent Changes
| Changes made to nfbm/0716 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.3 | 985 | 885 = 90% | 10 = 1% | 90 = 9% | |
| 1.4 | 1034 | 885 = 86% | 31 = 3% | 118 = 11% | |
industriidkare, f. 1836, genomgick Chalmersska
slöjdskolan i Göteborg, utbildade sig vidare
genom tekniska studier i utlandet och inträdde
1860 som delegare i firman Alex. Keiller &
C:o. Vid bildandet af Göteborgs mekaniska
verkstads aktiebolag, som öfvertog Keillers
mekaniska verkstad 1867, blef K. bolagets
verkställande direktör och disponent, i hvilken
egenskap han på ett synnerligen förtjänstfullt
sätt ledde detta betydande företags öden och
utvejckling
utveckling till 1906, då det ombildades till
Göteborgs Nya mek. verkstads a.-b. och K. drog
sig tillbaka till privatlifvet. K. har gjort
sig känd som framstående jägare och naturvän.
4. D a v i d C a b l e<sp>David Cable</sp> K., den föregåendes
broder, f. 1846, aflade mogenhetsexamen vid
Skara gymnasium 1866, studerade därefter
vid Uppsala universitet, blef 1868 kemist vid
Kafveltorps kopparverk och var 1874-991874—99 disponent
för Kafveltorps aktiebolag. Sedan 1894 var han
disponent äfven för Vedevågs bruk, som han numera
eger. 2-4.
2—4. G. H-r.H—r.
<b>Keim</b> [ka'jm], T h e o d o r,<sp>Theodor</sp>, tysk protestantisk
teolog, f. 1825 i Stuttgart, d. 1878 i
Giessen, teol. professor i Zürich 1860 cchoch
i Giessen 1873, visade redan i sina äldre
kyrkohistoriska arbeten vidsträckt lärdom och
framställningsförmåga af hög rang. Han gjorde
sig dock mest känd genom de kristologiska
arbetena <i>Der geschichtliche Christus</i> (3:e
uppl. 1866; "Den”Den historiske Kristus'%Kristus”, 1867),
Oeschichte
<i>Geschichte Jesu von Nazara</i> (3 bd, 1867-72)1867—72) samt
<i>Geschichte Jesu nach den ergebnissen heuliger
wis-senschaft, furheutiger
wissenschaft, für weitere kreise ubersichtlichübersichtlich
erzählt</i> (1873; 2:a uppl. 1874). I dem har K. -—
hufvudsakligen med ledning af Matteus, som han
anser vara den äldste och tillförlitligaste af
evangelisterna -— velat lämna en kritiskt sofrad
framställning af Jesu lif. Den mellersta af
K:s ofvannämnda skrifter är känd som ett af de
fullständigaste arbeten, som utkommit i detta
ämne.
P. F.*
.
<b>Keimplasma [kå/jm-:</b> [kå'jm-; af ty. <i>keim,</i> grodd],
biol
<i>biol.</i> Se Groddplasma.<sp>Groddplasma</sp>.
<b>Keims mineralmålning [karjms].</b> [ka'jms]. Se Väggmålning.<sp>Väggmålning</sp>.
<b>Keinänen</b> [ke'j-], <sp>Sigfrid August,August</sp>, finsk målare,
f. af bondeföräldrar i Kuopio socken 1841,
genomgick Jyväskylä folkskollärarseminarium
till 1867, blef då elev vid Finska
konstföreningens ritskola i Helsingfors,
hvarefter han studerade vid akademierna i
Köpenhamn och Stockholm (1869- 72).(1869—72). Från 1892
är han teckningslärare i Helsingfors. K. målar
landskap, figurstycken, folkscener, motiv
ur "Kalevala" (Kullervos”Kalevala” (<i>Kullervos klagan,</i> 1896,
Finska konstföreningens galleri). Han
utgaf 'Bilder<i>Bilder ur Kalevala</i> (1895 ff.).
J. J. T.*
<b>Keirincx</b> [ke'j-], Alexander,<sp>Alexander</sp>, flamsk-holländsk
landskapsmålare, f. 1600 i Antwerpen,
d. 1652, troligen i Amsterdam, målade, så
länge han vistades i hemlandet, i Gillis
van Coninxloos och Jan Brue-ghelsBrueghels stil,
men påverkades efter sin öfverflyttning till
Amsterdam mycket af Jan van Goyen/ochGoyen och Jacob
van Euisdael.Ruisdael. Hans taflor träffas i museerna i
Dresden, Petersburg, Braunschweig, Köpenhamn
o. s. v. I Sverige äro de sällsynta. Ett
litet landskap i hans flamska stil fanns i den
forna von KosenskaRosenska samlingen i Stockholm, och
ett stort <i>Eklandskap,</i> med Callistos felsteg
som staffage, förvaras å Kulla-Gunnarstorp.
O. G-g.G—g.
<b>Keiser [ka;jser], E e i n h a r d,</b> [ka'jser], <sp>Reinhard</sp>, tysk
tonsättare, f. 1674 nära Weissenfels, d. 1739 i Köpenhamn,
skref redan 1693 en stor opera, <i>Basilius,</i>
och fick 1694 fast fot i Hamburg, hvars 1678
grundade tyska operascen under honom nådde
sin glansperiod. Han skref för densamma 116
operor, som af samtiden skattades högt för
sina förtjänster, synnerligen i melodiskt af
seende.
afseende. Att hans betydande talang ej nåddonådde en
större utveckling, berodde hufvudsakligen på hans
bristande allvar och yppiga lefnadssätt. 1703-061703—06
förpaktade han själf operaföretaget; därefter
måste han rymma för skuld, men återkom 1709 och
sattes genom ett rikt giftermål i tillfälle att
ånyo lefva flott. Hans hustru och dotter voro
goda sångerskor; den senare blef engagerad i
Köpenhamn, där han äfven själf 1723-281723—28 verkade
som k. kapellmästare, hvarefter han blef kantor
vid S:t Katharinenkirche i Hamburg. -— Utom
operor skref K. flera kyrksaker, oratorier,
kantater och sånger (Gemutsergölzung,(<i>Gemütsergötzung,</i> 1698,
<i>Musikalische landlust,</i>
1714, m. fl.).
A. L.*
<b>Keitele </b> [ke'j-]. 1. Sjö, hörande
till östtavast-
ländskaösttavastländska vattensystemet i Finland, faller
inom Viita-saari,Viitasaari, Konginkangas, Saarijärvi,
Sumiais och Eauta-lampiRautalampi socknar. K. är en
centralsjö af andra ordningen och erhåller
tillflöden i n. från sjöarna på Pihtipudas
bergsplatå och i n. v. från Kivijärvi samt
afledes genom Äänekoski m. fl. strömmar till
Sara-vesi,
Saravesi, där en väldig nordöstlig vattenstråt
sammanflyter, och vidare genom Kuhankoski,
Leppävesi och Haapakoski till centralsjön
Päijänne. K. afsnöres genom Mattilanvirta sund
i en nordligare del, Ylä-K.,<sp>Ylä-K</sp>., och en sydlig del,
Ala-K.,
<sp>Ala-K</sp>., har en höjd af inemot 100 m. ö. h., en
areal af omkr. 680 kvkm., en längd af omkr. 80
km., en bredd af 10-1610—16 km., ett djup af 30
m. (djupast 54 m.) och en volym af omkr. 2,350
mill. kbm. Sjön är rik på fisk, i synnerhet
på "muikku"”muikku” (siklöja), hvaraf årligen fångas
omkr. 50,000 kg. På en ö i Ylä-K. ligger särdeles
naturskönt Viitasaari kyrka. -— 2. Socken, bildad
genom utbrytning från Pielavesi. Landarealen
464 kvkm. 4,107 inv. (1908). Den hör till
Kuopio län och härad samt Pielavesi domsaga
och bildar ett imperiellt pastorat af 3:e
kl., Kuopio stift, Idensalmi pro-steri.prosteri.
O. I. (,T.(J. E. R.)
<b>Keith [ki'th],</b> [kī'th], gammal skotsk adelsätt, hvars
stamfader, <sp>William de</sp> K., 1294 fick godset K. i
förläning af konung John Baliol, sedermera
af Ko-bertRobert Bruce erhöll ärftlig värdighet af
skotsk stormarskalk (great marischal)(<i>great marischal</i>) och stupade
vid Durham 1346. Bland ättens medlemmar märkas
<sp>George</sp> K., 5:e earl Marischal,<sp>Marischal</sp>, f. omkr. 1553,
d. 1623, hvilken grundade Marischal college i
Aberdeen och af Jakob VI 1589 sändes att från
Köpenhamn afhäintaafhämta dennes brud, Anna af Danmark,
men sedan med henne vinddrefs till Norge, dit
Jakob då själf af resteafreste och firade bröllop,
samt <sp>Robert</sp> K., biskop af Fife och Orkneyöarna,
historieskrifvare, f. 1681, d. 1757, som 1703-101703—10
var lärare för K. l1 och K. 2 (se nedan) och 1734
utgaf en värdefull skotsk reformationshistoria
(till 1568, omtryckt i 3 bd 1844-45).1844—45).
1. <sp>George</sp> K., 10:e earl Marischal,<sp>Marischal</sp>, krigare och
diplomat, f. omkr. 1693, d. 1778, deltog som
rytterianförare i den jakobitiska resningen
1715, måste sedan gå i landsflykt och ledde
1719 en misslyckad liten spansk expedition till höglän-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.