Return to Recent Changes
| Changes made to moderutv/0024 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.1 | 393 | 327 = 83% | 15 = 4% | 51 = 13% | |
| 1.2 | 471 | 327 = 69% | 22 = 5% | 122 = 26% | |
18 : MODERSMÅLET.blef en medelpunkt för hela Nordens andliga lif. Med få
undantag äga vi dock hennes skrifter blott i en från latin
gjord öfversättoingöfversättning under 1400-talet. Af de fåtaliga upp-
teckningar
uppteckningar af henne själf, som vi äga kvar, anföra vi
följande rader:
SiPan Potte
Siþan þotte mik, sum iumfrun til Pera talaPeþera talaþe ok sin orP byriabe.orþ byriaþe.
Jak är Pe,þe, ängelin saghe: »ave gratia plena». For Pänþän skul biuPasbiuþas ut
mina naPenaþe allum viParPyrftughum, Pär Pänviþarþyrftughum, þär þän vilia hafa. Jak biuPar iParbiuþar iþar
mina hiälp til iPariþar rikis styrkilse mote Guz ovinum, andelekum ok
likamlekum.
(Öfversättning: Sedan tycktes mig, som jungfrun (jungfru Maria)
till dem talade och sina ord började: Jag är den, [till hvilken] ängeln
sade: »ave gratia plena» (latin: öfversättes i vår bibel med: Hell, full
af nåd). För den skull bjudes ut min nåd åt alla trängtande [som
<i>tarfva</i> den], åt dem, som den vilja hafva. Jag bjuder eder min hjälp
till edert rikes stärkande mot Guds ovänner, andliga och lekamliga.)
Till sist några ord i allmänhet om vårt språk under
denna tid:
De ljudförändringar, vi ofvan nämde, äro nu full-
bordade.
fullbordade. De båda --ljuden (r och R)<i>r</i>-ljuden (<i>r</i> och <i>R</i>) hafva nu samman-
fallit.
sammanfallit. De nasalerade vokalerna ha sannolikt fullkomligt
upphört, och ehuru de forna tväljuden ef,<i>ei, au</i> och <i>öy</i> i vissa
trakter såsom i Norrland, Västergötland o. 8s. v. ännu i
folkmålen i en eller annan form finnas kvar, synas de ej
mer i skriften. Vidare öfvergå under detta tidevarf /kj<i>kj</i> och
<i>k</i> (före s. k. lena vokaler”)vokaler<footnote>Med lena vokaler mena vi e, i, y, ä, ö.</footnote> till Jf-ljud);<i>tj</i>-ljud); <i>skj</i> och <i>sk</i> (före
lena vokaler) till s/-ljud<i>stj</i>-ljud och sammanfalla därmed med den
gamla förbindelsen sj,<i>stj</i>, samt <i>gj</i> och <i>g</i> (före lena vokaler)
till dj-ljud;<i>dj</i>-ljud; hvadan således <i>kjol, kära</i> (anklaga) och tjära,<i>tjära</i>,
<i>skjorta, skäl</i> och <i>stjäl</i> (uttalade som nu hus-/uf)hu<i>s-tj</i>uf) alla uttalas
på samma sätt med fj- och sf-ljud<i>tj</i>- och <i>stj</i>-ljud och <i>gjort, gifva</i> uttalas
med tydligt dj-ljud<i>dj</i>-ljud såsom nu medzgifvame<i>dg</i>ifva och ej med blott
/-ljud.
<i>j</i>-ljud. Förbindelsen s-<i>sj</i>- uttalades då och länge sedan så-
som s/,
såsom <i>sj</i>, d. v. s. såsom vi nu uttala t. ex. halsjärn.hal<i>sj</i>ärn. Vårt
nu så vanliga ljud — sj-ljudet<i>sj</i>-ljudet — (jämför <i>skäl, stjäl, själ,
skjorta, permission, revision 0. 8.</i> o. s. v.) fanns ej ännu.
I afseende på sin formbyggnad visar språket i det
stora hela en större enkelhet än förut, men behåller dock
i allt väsentligt den forna böjningen. Den gamla form-
”) Med lena vokaler mena vi e, i, y, ä, Ö.