Return to Recent Changes
| Changes made to frey/1847/0558 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.1 | 341 | 193 = 57% | 0 = 0% | 148 = 43% | |
| 1.2 | 328 | 193 = 59% | 0 = 0% | 135 = 41% | |
Uka *nehd, o*fe fctP WJar lM(i8 a(^yjFi»id# mlika mord, och han kallar hans afskyvärda mördande för en
modig «uA 4jer|och djerf hämnd. Hfcm.det to»? mm iftog i»*J nraftipri?Men det må vara nog med exempel;
vi vilje dmiföre enda# änou häovjea <i£Uderföre endast ännu hänvisa till det pmftsfeka hhfc
btöUeppet» «om tinder lepjet uf itøråparisiska
blodsbrölloppet, som under loppet af två år kunde- ffebentdes ét
dehatbolskakunde förberedas af
de katholska ädlingarna geøom fabla löfteo*,genom falska löften, svikna «der odk
brøtna föridadßfaor, eeheder och
brutna förbindelser, och som sbMügeu »ifördes nød
de oehslutligen utfördes mot
obeväpnade och oskyldiga landsmän ojcb broder.
TEtiglandoch bröder.
I England förekom styrelsens stränghet Öcb fl en ättafåttnn
jéfantikheten iriforoch den allmänna
jemnlikheten inför lagen dylika öfverdrifter liHtill en stor d&,
metf äfvehdel,
men äfven der slocknade den ridderliga andan. SS ttekade
féke SfrSå tvekade
icke Sir John Ayres att med sina tjenare ofrer fall aöfverfalla lord Her-
bert odh
Herbert och mörda honom. Bet bëkatftaDet bekanta mordet på Sir CbvenrtryCoventry
visar aammasamma blodtörstiga ocb rfiaoch råa hämndlystnad, som vi forntförut
omtalat. l»ord Sangufaar,Lord Sanguhar, som i en fäktning med en fäktmä-
stare
fäktmästare förlorat ett ögfc,öga, ansåg heflernhedern fordra, att den stackars
karlen derföre skalle dödas af lejda mördare !i sin egen fäkt-
skola.
fäktskola. Men denna skändKgaskändliga handling straffades efter fortjenst,förtjenst,
hvilket troligen afhöll andra från en dylik 13glåg hämnd. f*ä af-
rättsplatsenPå
afrättsplatsen uttryckte den olycklige ädlingen sin afsky för vftt
brott *sitt
brott, som kanhan nu fullkomligt insåg. ”Bjrfvûlerf”,”Djefvulen”, sade ban,
”tadehan,
”hade så förblindat honom, att han trodde sig handla såsom
det anstod en person i hans ställning9*,ställning”, och tillade, att lianhan
"blifvit uppfostrad vid kofvethofvet och sedermera afltiflalltid lefvat Manifbland
soldater, och dessa äro alltid no garenogare att handla efter hederns,
än efter religionens föreskrifter.” BenDen ridderliga andan mftstemåste
i sanning sjnnkitsjunkit bra djupt, då ett så nedrigt mord kandekunde få
namn af hederssak. , 1 ~ Åsstätii
i. •;! .0 s
1
I Sverige, hvarest, såsom vi förut omnämnt? ebevpjlev^tomnämnt, chevaleriet
aldrig utvecklat sig så systematiskt, som i det södra Çorop^Europa,
försvann det äfven fortare, och de enskilda öppnn fejder»#<sp>öppna</sp> fejderna
blefvo efter hand sällsynta, helst duellen strängt förböds, ocfcoch
dessa hafva ända sedan Gustaf II Adolfs tid icke *apit .^rdjP*
^ här- .............................................. .
flläoUlapd, favarsvarit
särdeles brukliga här.
I Skottland, hvars seder myeketmycket liknat Ftaabaika*, .to?
gingOMitdtrFrankrikes,
begingos under det sextonde ä.kandradetårhundradet otaliga ma«d «mb <dnifo
admord och dråp,
och i »Hawabet kn>allmänhet kan man antaga, att det brott, aom most Jaa*
raktfiftaararsom mest
karaktäriserar detta Jsbandrodf,århundrade, var mord.