Return to Recent Changes
| Changes made to frey/1847/0554 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.1 | 356 | 302 = 85% | 1 = 0% | 53 = 15% | |
| 1.2 | 341 | 302 = 89% | 0 = 0% | 39 = 11% | |
och vår store häfdatecknare Gei jerGeijer säger med skål,skäl, att ”de-
mokratien
”demokratien aldrig varit starkare i Sverige, än sedan Stockholms
blodbad brutit de stores, och WesteräsWesterås riksdag biskoparnes
myndighet.” Gustaf TI stod midt i strömmen af en lössläppt *
folkmakt. På detta satt barsätt har försynen, som alltid vänder det
onda till godt, grundat den allmänna friheten, då hon tillin-
tetgjorde
tillintetgjorde hvad som fordom utgjort samhällets värn och skydd,
och clievaleriet,chevaleriet, som mildrat en eljest rå tids krigiska vildhet;vildhet,
måste nu sjelf vika för en ökad upplysning. I sjelfva ver-
ket
verket var det äfven icke så mycket det förändrade krigssät-
set
krigssättet och icke heller adelns försvagande, sorasom orsakade riddar-
väscndets
riddarväsendets upplösning, utan snarare tidens hättrebättre seder, och
att enthusiasmen riktades åt andra håll. Vi hafva förut om-
talat,
omtalat, att riddarne hyllade de ädlaste grundsatser och sträf-
vade
sträfvade efter de högsta dygder, att de stundom föllo i motsatta
laster just derigenom, att de ville uppdrifva dessa dygder till
en onaturlig och otänkbar höjd. Men så snart dessa åsigter
ieke
icke längre kunde sporra enthusiasmen, måste de sjunka till
föremål för åtlojet.åtlöjet. Utomdess sysselsatte sig nu de bildade
klasserna med vigtigare värf, och de funno icke längre behag
i de ämnen, som utgjort deras förfäders käraste sysselsättning.
Flere vetenskaper blefvo äfven odlade under 10:de århundra-
det,16:de
århundradet, och de sköna konsterna idkades flitigt. Men religionen
blef framför allt annat ett ämne, bvarutihvaruti tusentals lärde
forskade, och reformatorernes läror, hvilka med häuryckning
belsadeshänryckning
helsades af det ena partiet, under det de fördömdes af det
andra, blefvo häftigt omtvistade, medan Europas ädlingar in-
kastade
inkastade sig i spekulationer af helt annan art, än de, hvilka
förut förekommo vid kärlekens hof. OebOch dessa tvister fram-
kallade
framkallade strider, hvilka voro badebåde blodigare oebocb allvarligare än
tornerspelen. Då författarne från denna tid tala om den anda,
som verkade under riddarliden,riddartiden, göra de det merendels med
strängbet t>ch
stränghet och tadel. Det är eget att jemföra de olika parti-
ernas
partiernas olika åsigter derom, ty livadhvad Protestanterna förkasta så-
som
såsom syndigt, betrakta Papisterna såsom orimligt oeboch löjligt.
Och denna jemförelse blir förmånlig för flugenotterna,hugenotterna, hvilka
bland sig räknade män sådana som Sully, d’Aubigné, Coligni,
Duplessis-Mornåy
Duplessis-Mornay och La Noue. De fördöma riddarronlanernariddarromanerna