Return to Recent Changes
| Changes made to frey/1847/0552 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.1 | 348 | 298 = 86% | 0 = 0% | 50 = 14% | |
| 1.2 | 338 | 298 = 88% | 0 = 0% | 40 = 12% | |
Fäderneslandets försvar öfvergick sålunda till euen väl ord-
nad
ordnad krigshär, och konungen utsåg, utan att göra afseende på
riddarslaget, dess befäl, då deremot hittills detta alltid till-
hört
tillhört landets ridderskap, hvars tappra och vilda mod stundom
blef gagnlöst genom en nyckfull sjelfständighet och bristande
krigstukt. Emedlertid bildades denna armé i början af saiq^
ma ridderskap,,
samma ridderskap, ehuru ordnadt efter ett nytt system; ;J*e-
fälhafvarne
befälhafvarne voro män af hög börd, och bågskyttarna s^ptsamt
svennerne ädlingar. Också brukade de store nu ojf(softa sända
sina barn till dessa arméer att der tjena såsom svenner, i stäl-
let
stället för ait^kickaatt skicka dem såsom pager till hofvepv: Dåkejsarhofven. Då kejsar
Maximilian föreslog, att de franska regimenterne gkfjfe tillsaip-
mansskulle
tillsammans med de tyska lansknek tarnelansknektarne storma Padua, svarpdp Ba-
jardsvarade
Bajard honom, att de måste biträdas af tyska ädlingar, ty les
compagnies d’ordonnances utgjordes endast af gentils hommetyhommes.
Men under Carl IX:s regering finner man detta,detta redan fqrän-
dradt,
förändradt, ty han nöjde sig med att hafva tappra och vapenskick- %
liga
vapenskickliga män, utan afseende på börd ,ellpreller rang, och ofta nog blef
en ofrälse föredragen framför en ädling vid besättandet pfaf
dessa platser. Mezerai påstår att den gamla adeln icko njai|icke utan
skäl knotade deröfver, ty simpla knektar och drängar insjkre^
▼os
inskrefvos i dessa regimenlen,regimenten, hvilkas befalbefäl fordom alltid utgjorts af
högättade baroner, och hvilkas manskap i början bestod nästan
endast af adel. Dessa klagomål visa emellertid, buro,tj!£pstigthuru hastigt
de första försöken att inrätta stående arméer inverka^gjjrid-
darväsendet,inverkade på
riddarväsendet, helst i de flesta länder dylika ordnade krigshärar
uppsattes. Så hade Gustaf Wasa vid Slutetslutet af sin regering
en genom årslön och ”borgläger” underhållen krigsmpkt,krigsmakt af
12,934 knektar och 1579 ryttare samt 549 knektar och 296 ryt-
tare
ryttare tyskt manskap. Konungen påminner också ofta om den
säkerhet, riket åtnjöt under honom, som håller ett ordentligt
krigsfolk, emot unionens tider, då bonden ofta måste taga
matsäcken pä ryggen och draga i fält. Dessa troppertrupper fingo
månadspenning, men skulle underhålla sig sjelfva och icke
taga något af konungens undersåtare. Det han likväl icke
tänkte på, var att dessa lejda trupper sedan ofta blifvit bög-r
sta
högsta maktens redskap att qväfva folkets frihet och förinta dess
sjelfständighet.