Return to Recent Changes
| Changes made to frey/1847/0551 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.1 | 320 | 235 = 73% | 4 = 1% | 81 = 25% | |
| 1.2 | 304 | 235 = 77% | 0 = 0% | 69 = 23% | |
efeéVafeéri; søn* (tarder desst tîlîvaro gifritchevaleri, som under dess tillvaro gifvit medeltiden den ro-
ttiuiMâ1 anäftykiring, söm nn
romantiska anstrykning, som nu stundom kanske för mycket1mycket
saknas.
Krutet uppfanns oéhoch begagnades redan nnder riddar-
tltantek kbnitrtugsfid,under
riddarväsendets blomstringstid, men det dröjde Rfagelänge innan det för-
orsakade
förorsakade någon större förändring i krigssättet, och bågen
fårblef förtfti rande
förblef fortfarande det mest omtyckta skjutvapen nnderunder nära
iWit
200 år sedan krotetkrutet blifvit upptäckt. Men oupphörligen blefvo
éMvapden
eldvapnen förbättrade och följaktligen mer ocboch mer begag-
nade. M
begagnade. Då försvunno oekock i samma mån de tunga jernrust-'
ningame, bvilka tål
jernrustningarne, hvilka väl kunde skydda mot lansen bek svärdet yoch svärdet,
men ej"ej mot bössan, och slutligen aflades hefthelt och hållet denna
besvärliga vapendtägt. Riddamevapendrägt. Riddarne nyttjade endast en Istt bjelnr
oeblätt hjelm
och brynja. Helt och hållet jernklädd var endast hatens an-«
förarehärens
anförare eller högt uppsatte personer, och detta snarare såsom»såsom
en utmärkelse att fötän för nytta. Frankrikes unge ädlingar skyn-
, dade3
skyndade sig att bortlägga de oviga jernrustningar, deras förfaderförfäder
nyttjat, och bortlade äfven snart lansen. SlntligenSlutligen erhöll
rytteriet både dragterdrägter och vapen, bvilkahvilka alls icke likoadtU
dem;liknande
dem, som begagnats under riddartiden, och det är klart, atiatt
dessa lätt beväpnade ryttare, bvilkahvilka icke längre hade ridder-
nes
riddarnes vapen och vapenlekar, äfven snart skolie'skulle bortlägga deras
Seder
seder och bruk.
Mett
Men de stående arméerna, bvilkahvilka först upprättades i
Frankrike, gåfvo en dödsstöt åt riddarväsendet. Carl VII i
Frankrike gjorde ett urval bland sitt ridderskap och bildade
deraf 15 kompanier, les compagnies d'ordonnance. Han gaf
dem bestämd lön och regelbundna lagar, hvarigenom han ock
hlfef
blef i stånd att afsäga sig de frivilliga, men svårt styrda rid-
derliga
ridderliga trupperna, bvilkahvilka ofta mera skadade än hjelpte den
allmänna ordning, som de skulle försvara, emedan de lefde
på allmogens bekostnad, ständigt stredo mot hvarandra och
de8sntom
dessutom voro föga att lita på, då de kommo och gingo
efter behag. De regementen deremot, thvilkahvilka nu skulle er-
sätta
ersätta dessa sjelfständiga krigshordar, voro lättare att styra
Och
och alltid i beredskap. De utgjordes af 10,00015,000 man och;
torooch
voro indelta i särskilda fänikor. ^
Fut. IX. 38.