Return to Recent Changes
| Changes made to frey/1847/0545 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.1 | 322 | 268 = 83% | 0 = 0% | 54 = 17% | |
| 1.2 | 311 | 268 = 86% | 0 = 0% | 43 = 14% | |
HM
riddarboig ocbriddarborg och hvarifrån de odeladeödelade hela omgifvande trakter.
Bade
Både i Tyskland, Frankrike och England funnos tidtals taL
rika
talrika röfvarhorder, anförda af riddare, hvilka pastodopåstodo att de-
ras
deras laglösa lefverne var i fullkomlig öfverensstämmelse med
riddarväsendet, emedan det tillät kvarjehvarje medlem att strida
för egen sak. Så öfverenskommo år 1420 etthundrade åttio
riddare att plundra marknadsfolket vid Mollen,Möllen, icke långt
från Lübeck, och den enda slägten Gvitzow förlorade 24
röfvarborgar år 1410, då Fredrik VI blef ståthållare i Bran-
denburg
Brandenburg och företog sig att utrota dessa roffare.
Dessa förhållanden gjorde att de vandrande riddarne blcf-
vo
blefvo misstänkta, och deras fattigdom ådrog dem förakt och åt-
löje.
åtlöje. Icke alltid kunde svärdet skörda, och stundom miss-
lyckades äfvenlyraren
misslyckades äfventyraren och riddaren blef slagen. Då nödgades
han sälja häst och vapen och lida all den smälek, som of-
tast
oftast följer fattigdomen. I berättelsen om Gruelan beskrifves;beskrifves,
huru hjelten bragtes till armod, förföljdes af siusin värd och
utsattes för åtlöje och förakt genom sin eländiga utrustning.
De ständiga förbuden mot tornerspelen hade ock inflytande
på dessa riddare, för hvilka de, såsom vi redan nämnt;nämnt, voro
medel till uppehälle. Genom dryckenskap, hvilken var en af
tidens allmännare laster, förlorade de också ofta allt, hvad
de egde, och nödgades sälja eller pantsätta sina vapen och
dyrbarheter, hvarigenom de ganska ofta kommo i rätt pro-
saiska
prosaiska bekymmer.
Då härigenom dessa kringvandrande äfventyrarcäfventyrare måste
förlora i anseende, försökte de rika och mäktiga att draga
hi&fg,
kring sig çnen gränslinie, som icke skulle kunna öfverstigapöfverstigas af
de s^dra,andra, och slutligen stiftade man en ny grad inom ebevan
leriet,
chevaleriet, hvilken (likspm(liksom den af Chevalier) icke egentligen fanns
i Norden; nemligen banneret, bannier, banerförare.
Skillnaden mellan, en. bannier.mellan en bannier och en bachelier beetodbestod
egentligen endast i militärisk rang. Den sednare;sednare begagnade
en kbifven fana.,klufven fana, men den förra ett baner,banér, standar, och hanehans
rang var nä&tefternästefter baronerna eller de stora länsherrarna« Ba-
neret,länsherrarne.
Baneret, efter hvilket han erhöll sitt namn, badahade en fyrbörnig
eeh. aflåag eHerfyrhörnig
och aflång eller rektangulär form.