Return to Recent Changes
| Changes made to frey/1847/0544 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.1 | 334 | 270 = 81% | 0 = 0% | 64 = 19% | |
| 1.2 | 323 | 270 = 84% | 1 = 0% | 52 = 16% | |
m
dcrliga förtjcnstcr.derliga förtjenster. De skröto af att vara barn af sina brag-
der
bragder och att lefva endast i strider.
<poem>”De frygte ikke for Glavind eller Sværd, cjej heller for hvassen Piil,
at stride er deres meste Idræt, de agte det for Bornespil.”Börnespil.”</poem>
I en af de ryktbara fabliaux omtalas cnen tapper riddare;riddare, och
skildras hans oemotståndliga skicklighet i torncrspelentornerspelen och
slagtningarne, den skyndsamhet, med hvilken han genom-
tågade
genomtågade de flesta länder för att närvara vid alla betydelsefulla
och vigtiga krigiska tilldragelser, hans förmåga att uthärda
hunger, törst och alla slags motgångar, hans frikostighet mot
barder och härolder, hans ßtriderstrider och bragder, men der näm-
nes
nämnes icke ett ord om att han försonat någon förtryckt eller
hämnats någon orättvisa. Enligt denna målning fäktade dessa
riddare endast för priset och lcfdelefde af sina vapen. 1I krig
hade de tillfälle till förtjenst;förtjenst, då det lyckades dem att taga
sådana fångar^fångar, som kunde betala dryg lösen;lösen, och vanligen
användes de penningar, de sålunda samlade sig, att värfva
trupper, dem de hyrde, liksom sig sjelfva, åt den mestbju-
dande. 1
mestbjudande. I Tyskland och Italien var detta isynnerhet fallet, i
Norden mera sällan.
Under fredstiden gåfvo, såsom vi redan nämnt, torner-
spclen
tornerspelen tillfälle åt dessa äfventyrarcäfventyrare att förskaffa sig betyd-
liga
betydliga inkomster. Riddarnes rustning;rustning, häst och vapen tillföllo
då segraren, och de rika löste sig vanligen derifrån med pen-
ningar,
penningar, men vid vissa tillfallentillfällen måste den bescgrAMP
atombesegrade
dessutom erlägga stora böter och standomstundom måste han frilopafriköpa sig
från fångenskap och andra nesliga straff. Också plågadeplägade dessa
fifvenlyrare
äfventyrare kalla svärden för sitt bröd, ”gagne*pains.””gagne-pains.”
<poem>”Dont i est gaigne-pain nommée,
Gar
Car par ci est gaignés Hli pains.”
O u i g n c v i 11 c«</poem>
<sp>Guigneville</sp>.
Sådana vilda slagskämpar, hvilka lfeföelefde på dylik» förtjensler,dylika förtjenster,
och hyilkahvilka icke underkastade sig någon lag;lag, voro farliga och
svårt styrda medlemmar i samhället. HvaijeHvarje tyrann, för-
tryckare
förtryckare eller upprorsman funno i dem villiga redskap för
sina pläner.planer.
Stundom satte de sig rakt mot både lag och* Ordning;och ordning,
och anförde verkliga röfvarband;röfvarband, hvilka hade tillhåll i någon*någon