Return to Recent Changes
| Changes made to frey/1847/0543 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.1 | 333 | 296 = 89% | 1 = 0% | 36 = 11% | |
| 1.2 | 331 | 296 = 89% | 5 = 2% | 30 = 9% | |
furste eller andliga furför att erhålla denna väldighet.värdighet. Och om
det varit möjligt att uppfylla riddarordens alla föreskrifter,
anse vi att just dessa uberoendeoberoende riddare skulle kunnat ersätta
Lristeu
bristen af en kraftig styrelse och blifvit ett mäktigt värn mot
feodalherrarnes förtryck och ett säkert skydd för de svaga mot
de mäktiges hersklystnad. Men riddarväsendctriddarväsendet såväl som munk*
ordnarne
munkordnarne gåfvo olyckligtvis sina medlemmar de mest frestande
tillfällen att kringgå de läror, de bekände, och på samma
gång de antogo den högsta dygd och sjelfuppoffring såsom
grundsats, utöfvade de i verkligheten ofta just de motsatta
lasterna. Det var icke svårt att erhålla riddarslaget, men det
fanns icke egentligen någon domstol, sumsom dömde dem, hvilka
missbrukat sina rättigheter, och riddaren Liefblef ofta en sedeslös
och kringvandrande krigare, som fränfrån borg till borg, från hof
till bofhof kringförde sitt svärd, det Lanhan uthyrde ätåt den mest
betalande, och ofta förtryckte han sjelf dem, han skulle be-
skydda.
beskydda. De främmande laster, som infördes af korsriddarne,
och den fattigdom, dessa strider förorsakade flera ädla slägter,
hidrogo
bidrogo äfven att nedsätta riddarncsriddarnes anseende, der detta icke
understöddes af börd, förmögenhet eller talrika undcrhafvandc.underhafvande.
Likväl egde äfven den fattigaste riddare langelänge ordens
alla förmåner. Emedlcrtid lingoEmedlertid fingo redan tidigt dessa riddare stå
tillbaka för dem, som egde stora egor och många underhaf-
vande.
underhafvande. De plägade derföre taga tjenst hos någon furste eller
rik ädling och
”ritle
<poem>”ride til Hove for Lylilicn a tLykken at friste”,</poem>
eller tjena på konungens gård; och lefde på sina herrars be-
kostnad.
bekostnad. Det heter ock i visorna:
<poem>”Jeg mindes, du tiente i min Faders Gaard
for Penninge og for Klæde”</poem>
eller:
<poem>»Og jeg haver slidt Eders Klæde,
Og jeg haver reden Eders Hest” o. s. v.</poem>
Mången riddare brukade liksom Gaudwin i Parthenope de
Biois,
Blois, föda sig med att vandra från eltett hof, tornerspel och
slagfält till ett annat och lyckades genom flera medel att bi*
behålla
bibehålla ett visst yttre anseende. De satte sin enda ära i tapper-
het
tapperhet och 4 mod under striden och egde troligen inga andra rid*rid-