Return to Recent Changes
| Changes made to frey/1847/0539 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.1 | 334 | 308 = 92% | 2 = 1% | 24 = 7% | |
| 1.2 | 330 | 308 = 93% | 2 = 1% | 20 = 6% | |
S53
^ ftrJget rar
Kriget var riddarnes egentliga verkningskrets, men under
fretfen
freden besökte de tornerspelen i olika länder eller, dädå inga
sådana funnos, utmanade de hvarandra. Ericus Olai omtalar
ett sådant tornerspel, som var namnkunnigt i våra krönikor.
Dët%j)jiMMe8,
Det uppfördes, då konung Magnus Ladulås och konung Erik
af Danmark möttes 1284 vid riksgränsen. Hollinger, lagman
‘
Carls son, på svenska sidan och Petter Skåning på den dan-
8ka, ^lååde
danska, visade utmärkt skicklighet. En dansk riddare, Magnus
Dysavald, utmanade äfven hela svenska ridderskapet att ”rida
en dust” med sig och uppsatte sin häst och iOO100 mark för
segraren. Erengisle Plata, af Braheslägten, upptog handsken
och stötte honom redan vid första rännandet ur aadeln.sadeln.
Froissarts beskrifning af lansbrytningen vid S:t Ingleberts
källa, vid franska kusten, är särdeles lärorik, hvårförehvarföre vi an-
föra
anföra ett utdrag derur.
Tre franska riddare, Bonniant, Reynold de Roy, och Saint
Py, hade utfäst sig att stanna trettio dagar i trakten af Calais
och strida med alla riddare, hvilka infunuoinfunno sig der för att
bryta fem lansar med dem. Öfver sina tält häugdehängde de två,
med deras vapen målade sköldar, och den, som ville bryta
en lans med någon af dem, skulle vidröra en af sköldarne.
Proklamationen slutade med en försäkran, att deunadenna utmaning
icke skett af öfvermod, illvilja eller skryt, utan endast för
att få möta ädla motståndare. Man försäkrade äfven, att kvar-
ken
hvarken veld eller list skulle begagnas vid stridsplatsens utväljan-
de.
utväljande. Konungen af Frankrike, som var alldeles förtjust öfver
denna tillställning, uppmanade de franska riddarne att minnas
kung och land. Han bad dem oek,ock, att icke spara på kost och
mat, och bidrog sjelf dertill med 10,000 francs. En stor
mängd riddare kommo dit från England, sedan de tre franska
riddarne, i början af Maj månad, uppslagit sina tält mellan
Calais och S:t Ingleberts kloster. Framför hvarje tält hängde
skölden med egarens vapenmärke.
”Den 21 Maj väpnade sig de tre riddarne och sadlade
sina hästar, och de främmande herrar, hvilka ditkommit för
att deltaga i torneret eller blott för att åskåda det, redo ut
mot dem.” - ,