Return to Recent Changes
| Changes made to frey/1847/0537 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.1 | 374 | 309 = 83% | 0 = 0% | 65 = 17% | |
| 1.2 | 356 | 309 = 87% | 0 = 0% | 47 = 13% | |
Ü# nfarf lârfèrDå man läser Froissarts lîflîgalifliga beskrifning ofrer ife tilt
fallen ?öfver de
tillfällen, då två riddartrupper mötas, tycker man sig se, Luruhuru
fanor och standar svaja, och tlede sporrade hästarne rusa fram
i striden; under det man;man, mellan de uppjagade dammolnenydammolnen,
ser de glänsande rustningarne^rustningarne, de höljande fjäderhuskarne,böljande fjäderbuskarne, de
flygande Iansarne;lansarne, hvilka, splittrade mot stålbrynjorna;stålbrynjorna, störta
tillbaka^
tillbaka, och de blanka svärden svängas öfver ryttarnes huf-
vuden;
hufvuden; man hör vapnen klinga, hästarne stampa, de stridan-
des
stridandes fältrop och de döendes jcmmerskrik.jemmerskrik.
Icke endast i krig skulle riddaren slräfvasträfva efter ära och
ryktCj
rykte, det ålåg honom att alltid söka äfventyr och i synner-
het
synnerhet att strida för sin mö ?mö, så ofta tillfälle gafs dertili.dertill. Vi
hafva redan förut talat om de öfverspända företag, de full-
gjorde
fullgjorde för att erhålla namn och rykte. De, hvilka åtagit sig
att utföra dylika bragder och hade ridderliga löften att upp-
fylla;
uppfylla, högaktades äfven af sina motståndare och blefvo ofta
skonade, då deras lif var i fiendernas händer. Då Sir Robert
Knowles nalkades Paris i spetsen för cnen engelsk här, under
Edvard III:s tid, hände ”cn”en tisdagsmorgon, att, medan engels-
männen
engelsmännen slogo läger och brände alla kringliggande byar, cnen
riddare, till följe af ett dagen förut gjord tgjordt löfte, närmade sig
murarne för att med sitt spjut vidröra dem. Han red i fullt
sporrstreck mot staden med fäld lans och skölden på arm
samt i full rustning utom hjelm, som harsbars af hans väpnare.
Då han korakom nära Paris, påtog han sig hjelmen, som svennen
hopknäppte, och red, sporrande sin häst, helt stolt emot sta-
den.
staden. Vindbryggan var nedfälld, och de franska riddarne, hvil-
ka
hvilka stodo på murarne, trodde att han ämnade rida in i staden.
Men detta var icke hans mening; utan, sedan han vidrört stads-
portarne
stadsportarne med spjutet, vände han sin häst. Då fransmännen
märkte detta, ropade de: ”skynda bort, du barhar ridderligt löst
ditt löfte!” (Froissait).(Froissart).
I sin afhandling de Duello et re militari omtalar doktor
tj
Par is
Paris de Puteo, att, vid en stor bankett, som drottning Jo-
hanna
Johanna af Neapel tillställt, räckte bonhon sin bandhand åt Galeazzo af
Mantua för att börja dansen. Sedan de slutat, knä föll rid-
daren, ocbknäföll
riddaren, och för att visa, huru högt han uppskattade hennes
uppmärksamhet, lofvade han att vandra vcrldenverlden omkring och