Return to Recent Changes
| Changes made to frey/1847/0534 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.1 | 364 | 281 = 77% | 0 = 0% | 83 = 23% | |
| 1.2 | 360 | 281 = 78% | 0 = 0% | 79 = 22% | |
▼•rand« preislernevarande prelaterne gaf honom nu svärdet*svärdet, som förut logat pfklegat på
altaret, ockoch ofta fösUdes sporra ruefästades sporrarne på honom af nngon för-
nåmnågon
förnäm dame. 1I Namnlös och Valentin omtalas, att, då prie«*
genan
prinsessan Clarina dubbade Valentin, lät hon honom knäfaHaknäfalla på
ei
en matta, hvorefter bonhvarefter hon gaf honom en brynja och en vapen-
rock
vapenrock af guldtyg, samt spände svärdet och högra sporren p&på
honom. 1I eden förband sig den nye riddaren att vara God,Gud,
kungen och damerna trogen. Emellertid skedde icke nlla rid-
derslag, fif venalla
ridderslag, äfven inom kungaborgen, med dessa ceremonier. SftSå
dubbade en konung af Portugal sin son framför markisenamarkisens af
Marialvas lik och uppmanade sonen att i lif och.och död minoasminnas
sin pligt, såsom denne gjort det. Den nyslaggfiriddareanyslagne riddaren
borde, dödå han invigdes, gifva almosor ötåt de fattigå*fattiga, skänker
öt
åt barder och härolder samt göfvorgåfvor till kyrkorna. DöDå han
återvände frönfrån kyrkan, emottogs han af musik ochfolkeitoch folkets
bifallsrop. Han plägade dadå sätta sig till häst och med lans
ech
och svärd utföra nögranågra vackra öfningar. Tornerspel anätalb
des
anställdes vanligen vid dessa tillfallen, och festen slutades med ett
stötligt
ståtligt gästabud.
Riddaren hade många rättigheter i samhället. Han egdaegde
i vissa faltfall samma rang som konungen. Han hade stämma vid
krigsrådet*
krigsrådet, hans ord gällde sösontsåsom ed, han kunde blott dömas
af riddare oehoch förde titel af herre och hans.hustruhans hustru kallades fru,
madame, dame. Dö 1280.örsDå 1280 års Skenninge lag stadgar*stadgar, att a*
qvådinsord
oqvädinsord skola undvikas af alla konungens män ockoch dem,
som tjente i herramannagördar,herramannagårdar, äro straffen deremot helt olika
för riddarne och andra. SöSå skalle riddaren Xriafria sig med två
svenner af vapen, men inrddrängen skallehirddrängen skulle genast skiljas från
sin tjenst m. m. Riddaren egde rätt att aamlasamla en trupp, som
ieke
icke öfversteg 1000 man. Sjelf tjente kanhan till häst och helt
pch
och hållet jernklädd. De brukligaste vapnen voro lan* ook
•vård.lans och
svärd. Äfven .nyttjadesnyttjades ofta en stridsklubba, som hångdehängde vid
sadelknappen, samt en dolk, som begagnades vid striddåstrid, då
svärdet icke mera kunde begagnas. Emellertid var lansen
det vapen, som var syörastsvårast att föra, och att stöta motstån-
daren
motståndaren med lansspetsen pöpå hjelmen eller pöpå bröstet, under det
att hästarne voro i fullt språng, ansÖgsansågs såsom en ridderlig
strid, men att rida om honom utaqutan att träffa honom, beirnk-betrak-