Return to Recent Changes
Changes made to frey/1847/0527 - (history) | |||||
---|---|---|---|---|---|
Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
1.1 | 350 | 281 = 80% | 0 = 0% | 69 = 20% | |
1.2 | 334 | 281 = 84% | 0 = 0% | 53 = 16% |
på en bäst, é« Öfvadehäst, de öfvade sig i kappspringning oeboch att föra Hub»
ban øeb
klubban och svärdet, att danaa oeb albdansa och slå kullerbyttor belt ods
ballethelt och
hållet väpnade, a(tatt klättra öfver murar, att gå på armarne
uppför stagarstegar utan att rararöra pinnarna med fotterna,fötterna, att skjuta
med båge ocboch kasta lansen. Sålunda skulle de ständigt
sträfva efter att blifva starka och viga och duglige till kri-
giska
krigiska bedrifter.
Da hadc
De hade äfven särskilda tornerspel, hvilka vanligen voro
tillställde aftonen före något af de större tornerspelén,tornerspelen, hvaruti
riddarna sjelfve deltögo. 'Dedeltogo. De nyttjade då lättare vapen än rid-
darne,
riddarne, men af samma slag. Stundom tillitstilläts dock någoå ut-
märktnågon
utmärkt knape att äfven deltaga i det större och högtidligare
torneret.
I verklig strid gjorde väpnaren mycken nytta åt sin rid-
dare.
riddare. Han bar hans hjelm och sköld under tåget och ledde
hans stridshäst. SvennedSvennen skulle äfven på visst sätt vara vapen-
smed;
vapensmed; han tillknäppte riddarens hjelm och pantsar ofchoch skulle
äfven sammannita de särskilda delarne af rustningen, och var
detta ett särdeles vigtigt åliggande, som måste utföras med
den största händighet ocboch omsorg, ty mången tapper riddare
blef olycklig genom försummelse härvid. Under sjelfva drabb-
ningen
drabbningen skulle svennen hålla sig nära sin riddare eller följa
bans
hans standar, lösa honom ur sadeln, om hans häst stupadé,
ocbstupade,
och troget bistå honom, om han blef anfallen af flere fiender
pä
på en gång. Om riddaren gjorde fångar*fångar, skulle väpnaren be-
vaka
bevaka dem, men deras lösen tillföll riddaren, äfven om väp-
naren
väpnaren varit den, som lyckats taga dem.
Riddarne skulle å siasin sida vedergälla dessa vigtiga tjen-
ster
tjenster med ädel frikostighet. Lord Ändley,Andley, som anförde för-
tropparna
förtropparna af svarta prinsens här, åtföljdes, under slaget vid
Poitiers, af fyra svenner, hvilka gjort ett löfte att icke öfver-
gifva
öfvergifva honom. De utmärkte sig för stor tapperhet i detta blod-
bad
blodbad och trängde oupphörligen framåt. De fäktade ständigt i
den hetaste striden, ända Ullstills Lord Andley sårades och föll
af hästen. Då slutligen segern var afgjord, buro de fyra
trogne svennerne Lorden från stridsplatsen, af klädde öch för-
benadeafklädde och
förbundo honom. Då Lorden sedermera på svårtasvarta prinsens be-
fallning
befallning blef framförd till honom}honom, berömde prinsen hans tap-