Return to Recent Changes
| Changes made to frey/1842/0390 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.1 | 336 | 287 = 85% | 4 = 1% | 45 = 13% | |
| 1.2 | 355 | 287 = 81% | 6 = 2% | 62 = 17% | |
-382 Nyare eröfringar påhar velat uppföra <i>Ekhkili</i> såsom en fjerde hufvudafdelning in-
om
inom Semitiska språken, jemte Arabiskan, Arameiskan och He-
breiskan.
Hebreiskan. Det behöfver knappt nämnas, att detta språk i sitt
närvarande skick saknar all litteratur i egentlig mening; Mut-
sinmening.
<sc>Muhsin</sc> kände ej ens någon, som kunde skrifva. Men i samman-
hang
sammanhang dermed står en hyligen gjord upptäckt af stenskrifter,
som på ett lysande sätt bekräftat F:s förmodan om identiteten
mellan Fkhkili<i>Ekhkili</i> och det fordna Himjaritiska språket. Ungefär
vid samma tid, som F. riktade filologien med ett nytt språk,
funno några Engelska officerare, förnämligast Löjtnant VWELL-
sTED,
<sc>Wellsted</sc>, på olika ställen i S. Arabien, såsom Mareb,<sp>Mareb</sp>, Sabas ur-
garela
urgamla hufvudstad, <sp>Sana</sp> o. s. v. flera stenar med inskrifter
af en dittills okänd bokstafsskrift. De blefvo undersökte af
tvenne berömde Tyska lärde, Professorerna i Halle GrEsEntrus<sc>Gesenius</sc>
och RöpiIGER,<sc>Rödiger</sc>, som oberoende af hvarandra kommo till den
slutsats, att dessa monumenter voro lemningar från de ford-
na Himjariterna,
fordna <sp>Himjariterna</sp>, och att skriften vore den forntida Mus-
nud.
<sp>Musnud</sp>. Stenarne funnos alla inom den region, der fordom Him-
jariterna
Himjariterna herrskat, Skriften egde ett afgjordt tycke med de
äldsta bekanta Ethiopiska alfabeter, sådana de förekomma äf-
ven
äfven på stenmonumenter. Efter flera jemförelser lyckades det
slutligen desse lärde, att utreda äfven här ett alfabet, och
inskrifterna kunde tolkas medelst Ethiopiskan, Hebreiskan och
— Hkhkilt. Grsenivs<i>Ekhkili</i>. <sc>Gesenius</sc> har till det mesta godkänt F:s forsk-
ningar.
forskningar. Likväl vill han ej antaga Himjaritiskan, såsom en fjer-
de
fjerde hufvuddialekt; han hänför den till den Arabiska, och an-
ser
anser den såsom grundvalen för såväl Ethiopiskan som Amha-
riskan.
Amhariskan. Det är således ej något tvifvel underkastadt, attjuatt ju F.
anat riktigt, och hans nit, på detta sätt erkändt och äggadt,
skall ej låta afskräcka sig af de många svårigheter, som sätta
sig emot en resa till en verldstrakt, hvilken i visst afseende
kan kallas en terra incognita, ehuru den varit vida berömd
från Salomos tid till Toba'sToba’s dagar.
2) Gesemivs
<footnote><sc>Gesenius</sc> har i <i>Hallische Litteratur-Zeitung</i> för år 18414 redo-
gjordt
redogjordt för sina forskningar. Röpicur<sc>Rödiger</sc> har i en serskild skrift, tryckt s.
å
å. meddelat sina,sina.</footnote>