- Project Runeberg -  Norska Folksagor och Huldre-sägner /
258

(1881) [MARC] [MARC] Author: Peter Christen Asbjørnsen, Jørgen Moe Translator: Ernst Lundquist With: Peter August Gödecke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öster om solen och vester om månen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att ingen kan tro hur långt de foro, och alltid gick
det öfver hafvet, och nordanvinden blef tröttare och
så utmattad, att han nästan inte orkade blåsa längre,
och han sänkte och sänkte sig mera och mera, och
till sist gick det så lågt, att böljetopparne slogo om
hennes hälar. «Är du rädd?» sade nordanvinden.
«Nej,» sade hon, det var hon inte. Men de voro
inte långt från land, och det var nättopp så mycken
makt qvar i nordanvinden, att han kunde kasta henne
upp på stranden under fönsterna på slottet, som låg
öster om solen och vester om månen; men då var han
också så trött och usel, att han måste hvila öfver många
dagar, förr än han kunde komma hem igen.

Den andra morgonen satte hon sig till att leka
med guldäpplet utanför fönsterna i slottet, och det första
hon såg var den långnäsan, som skulle ha prinsen.
«Hvad skall du ha för ditt guldäpple, du?» sade hon
och öppnade fönstret. «Det är inte till salu för guld
eller penningar,» sade flickan. «Är det inte till salu
för guld eller penningar? hvad är det då du vill ha för
det? du kan få hvad du vill!» sade prinsessan. «Ja,
om jag kan få komma till prinsen, som är här, och
vara hos honom i natt, så skall du få det,» sade hon,
som var kommen med nordanvinden. Ja, det kunde hon
nog få, det gick väl för sig. Prinsessan fick guldäpplet;
men då flickan kom upp på rummet till prinsen om
qvällen, sof han; hon ropade på honom och skakade honom
och allt emellan så grät hon, men hon kunde inte få honom
vaken. Om morgonen då dagen började lysa, kom
prinsessan med långa näsan och jagade henne ut igen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 19 00:45:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nofolkhuld/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free