- Project Runeberg -  Norska Folksagor och Huldre-sägner /
202

(1881) [MARC] [MARC] Author: Peter Christen Asbjørnsen, Jørgen Moe Translator: Ernst Lundquist With: Peter August Gödecke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Makrilldrag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


«Ja, den kistan och den klockan,» sade Rasmus
med ett leende och en nick, «dem tycker han om,
och det gör han rätt i, för hade inte de varit, så låg
han nu och gräfde i småstenarne på hafvets botten.»

Jag bad om närmare förklaring och han berättade:

«Det var i Oktober månad i fjor; han blåste hårdt
och det var med nöd jag kunde hålla sjön, men jag
höll mig qvar ute, och han var med. Till sist prejade
jag en holländare och kom ombord på honom, men
jag kunde inte låta bli att tänka på båten och pojken;
mina tankar voro inte der de skulle vara, hvart
ögonblick tittade jag efter båten och pojken, och till sist
såg jag att han fick en sjö akterifrån, så han lyftes
upp och gick under — borta var han. Vi kunde inte
hjelpa, om skepparen också hade velat, det var för
långt borta. Jag bad tyst för mig sjelf och tänkte
jag aldrig skulle se honom mera. Men den första jag
mötte, då jag kom hem, det var pojken; han hade
kommit hem långt före mig. Han tog upp sin klocka,
visade mig den och sa’: «Jag har bergat klockan, far,
och den går än.» Nå Gud ske lof, tänkte jag, att
du är frälst; en båt blir det väl någon råd med igen,
fast den hade kostat mig två hundra femtio daler, och
splitternya segel var det på den. — Hur han blef
räddad? Jo, det gick till så här — ja ja, du
pojkvasker,» sade han till gossen, som skrattade och
dinglade ännu mer med benen, «den drunknar inte som
ska’ hängas — det kom en brigg, som var hemma
strax norrut här. Bäst det var, hörde de ett skrik;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 19 00:45:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nofolkhuld/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free