Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Keeling-öarna - Keen - Keene, stad i New Hampshire - Keene, Charles Samuel - Keewatin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svin och fjäderfä. Klimatet är angenämt; dock
förekomma våldsamma orkaner. De ursprungligen
obebodda öarna upptäcktes 1609 af engelsmannen
W. Keeling och togos 1857 i besittning af
engelsmännen. Gruppen besöktes 1836 af Darwin,
som lämnat en skildring af densamma och där
gjorde iakttagelser, på hvilka han grundade sin
teori om korallrefvens uppkomst. Medlemmar af
en skotsk familj Ross voro från 1820-talet till
våra dagar ett slags själfgjorda ”kungar” på K.
J. F. N.
Keen [kī’n], nordamerikansk, i Pennsylvania
bofast släkt af svenskt ursprung, härstammande
från Jöran Kyn, som uppges ha varit
född i Sverige omkr. 1620 och 1643 kom ut till
kolonien Nya Sverige som soldat med J. Printz
(se d. o.). Han blef sedan jordbrukare på en
plats, som kallades Upland och nu heter Chester,
samt afled där 1690. Hans sonson Matthias K.,
f. 1669 i Upland (Chester), Pennsylvania, d. 1714
i Tacony, Pennsylvania, var kyrkorådsledamot i
den svensk-lutherska församlingen i Philadelphia
och ordf. i kommittén för byggande af
Gloria-Dei-kyrkan därstädes samt blef 1713 medlem
af koloniens representation (assembly). Sonsons
son till honom var uppfinnaren Morris Longstreth
K., f. 1820 i Philadelphia, d. 1883 invid
Stroadsburg, Pennsylvania, hvilken gjorde sig
känd bl. a. genom en ny metod att göra papper
af trä (1854) och 1863 grundlade ”American
wood-paper company”. — Hans broder, Gregory
Bernard K., f. 3 mars 1844 i Philadelphia,
blef 1866 protestantisk-episkopal prästman,
öfvergick 1868 till katolicismen, var 1871—72
matematiklärare vid ett katolskt prästseminarium
i Overbrook, Pennsylvania, och 1887—97
bibliotekarie vid Pennsylvaniauniversitetet samt
är sedan 1890 dess historiograf. K. var 1880—98
sekreterare i Pennsylvanias historiska förening
och utgaf 1883—84 ”Pennsylvania Magazine of
history and biography”, där han bl. a. publicerat
släktanteckningarna The descendants of Jöran Kyn,
the founder of Upland. Han har äfven skrifvit
kapitlet New Sweden i Winsors ”Narrative and
critical history of America”. 1907 promoverades
han till hedersdoktor vid Gustavus Adolphus
college. — De båda föregåendes kusin William
Williams K., läkare, f. 19 jan. 1837 i
Philadelphia, var 1861—64 militärläkare
under inbördeskriget, studerade 1864—66
medicin i Europa, har sedan 1866 verkat som
praktiserande läkare i Philadelphia och var
1889—1907 professor i kirurgi vid Jefferson
medical college därstädes. K. har lämnat en
mängd kirurgiska bidrag till facktidskrifter och
dessutom bl. a. utgifvit en kirurgisk handbok,
Surgery (5 bd, 1907). Han är baptist, har
författat History of the first baptistchurch of
Philadelphia (1898) och är juris hedersdoktor
vid Toronto- och Yale-universiteten samt
blef 1906 med. hedersdoktor i Greifswald
och 1907, vid Linnéjubileet, filos.
hedersdoktor vid Uppsala universitet.
V. S—g.
Keene [kī’n], stad i nordamerikanska
staten New Hampshire. 9,165
inv. (1900). Sko- och möbelfabriker.
(J. F. N.)
Keene [kī’n], Charles Samuel, engelsk tecknare,
f. 1823 i London, d. 1891, studerade juridik
i sin ungdom, men fann snart sitt rätta
verksamhetsfält som humoristisk tecknare. Han
debuterade med några kompositioner till ”Robinson
Crusoe”, fick 1851 en politisk satir mot
Louis Napoléon införd i ”Punch” och var
sedan en af nämnda tidnings allra främsta
medarbetare. Hans område var den borgerliga
satiren, oftast oförarglig och välvillig,
buren af sund realism och kraftig humor. Hans
teckningar ha en typiskt engelsk karaktär och ge
ypperliga dokument till engelska medelklassens
psykologi. Själf en enstöring och ett original,
lämnade han salongslifvet att skildras af andra
och höll sig till gat- och landtlifvet. Berömda
äro särskildt hans typer af kontorsfolk,
soldater, poliser, betjänter, bohemfigurer
och gatpojkar. K. utförde äfven akvareller och
märkliga etsningar. Teckningar af K. äro samlade
under titeln Our people. Jfr G. S. Layard,
”The life and letters of Ch. S. Keene” (1892).
G—g N.
Keewatin [kīωå̄’tin], ind. ”nordanvind”,
distrikt i Dominion of Canada, organiseradt
1876, omfattar landet s. v. och v. om Hudson
bay, från Ontario och Manitoba i s. (gränsen
utgöres af English river och Albany river) ända
till Norra ishafvet i n. Den västra gränsen
följer 100° v. lgd. 1,210,000 kvkm., hvaraf
138,000 kvkm. vatten (andelen af Hudson bay ej
inräknad). 9,800 inv. (1901). K. består af ett
lågt, sandbetäckt kustområde, som mycket sent
höjt sig öfver hafvet, samt därinnanför af en
intill 600 m. hög platå, med låga klippryggar och
sandåsar och svagt eroderade dalar. Berggrunden
är gnejs, här och hvar öfverlagrad af skiffer
och kambrisk kvartsit. Kusten har, särskildt
i norra delen, en mängd fjordar och vikar,
såsom Nevill bay, Ranken inlet, Chesterfield
inlet, Wager inlet, alla från Hudson bay, samt
i n. Elliot bay, Pelly bay och Boothiaviken,
men äfven de sydligaste äro under ända till 10
månader täckta af is. De viktigaste hamnarna
bilda mynningarna af floderna Churchill och
Nelson (Port Nelson). Landet är rikt på floder,
som ofta af grusåsar uppdämmas till sjöar eller
sphagnumkärr (muskegs) och i forsar och fall
störta från den ena nivån till den andra. De
största äro Stora Fiskfloden, af hvilken endast
nedre loppet, nedanför sjöarna Pelly, Garry
och Macdougall, tillhör K., Dubawnt river, med
Aberdeen lake och Baker lake, till Chesterfield
inlet, Ferguson river, utlopp för Kaminuriak
lake, Thaanne från North Lined lake, Churchill
(se d. o.), Nelson (se d. o.) från Winnipegsjön,
hvars nordöstra strand tillhör K., Hayes, Severn,
Weenisk river och Albany river. Floderna äro dock
föga segelbara; de bästa båtvägarna erbjuda
Churchill och Hayes; uppför dem ha därför
Hudson-bay-kompaniets handelsvägar vanligen
gått. — Klimatet är hårdt. I York-Factory
vid Port Nelson är årstemperaturcn — 5,6° C.,
växlande mellan — 23,9 i jan. och + 13,4 i
juli. I det inre är vinterkölden ännu starkare,
men sommaren varmare. Södra delen af landet
är täckt med vidsträckta skogar af nordiska
barr- och löfträd, men norra delen upptages af
de kala Barren grounds (se d. o.). Säd odlas
endast i sydligaste delen, i området vid Albany
river, vissa grönsaker ända upp till Nelsons
mynning. Landets viktigaste produkt är skinn- och
pälsverk. Jakten var sedan 1670 ett monopol
för Hudson-bay-kompaniet (se d. o.), och äfven
sedan detta monopol upphört 1869, är kompaniet
landets verkliga herre. — Invånarna äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
