Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
germanska språken göra oss en mer eller mindre sannolik
föreställning om detsamma.
Den germanska språkfamiljen är i sin tur blott en
gren af den indo-europeiska språkstammen, till hvilken höra
de flästa språk, som talats och talas i Europa, och
åtskilliga språk i södra och sydvästra Asien — i Indien, Persien
och Armenien. På grund af deras inre släktskap måste
vi ock antaga, att de alla en gång utgått från ett
gemensamt grundspråk, det indo-europeiska urspråket, af hvilket
dock intet är bevarat. Bland vårt modersmåls mera aflägsna
släktingar inom denna språkstam nämna vi den gamla
tidens stora kulturspråk grekiska och latin samt de nu
lefvande språken italienska, spanska, portugisiska, franska,
ryska, polska m. fl.
Ingen frändskap har man däremot ännu funnit mellan
de indo-europeiska och de s. k. semitiska språken, till hvilka
bland andra höra judarnas modersmål, hebreiska, hvarpå det
gamla testamentet är skrifvet, och arabiska. Lika
obesläktade med vårt modersmål äro t. ex. kinesiska och japanska
samt bland de språk, som talas i Europa, lappska, finska,
ungerska och turkiska.
Det är visserligen tänkbart, att i en framtid något
samband mellan de olika språkstammar, hvari vi nu måste
söndra språken, skall kunna upptäckas och att således alla
språk på jorden kunna bevisas vara med hvarandra
besläktade, men å andra sidan finnes det ingen anledning
att antaga, att det så skulle vara, och hittills veta vi
åtminstone intet härom.
Vi ha härmed i korthet angifvit vårt modersmåls
släkttafla och dess plats i språkens värld. Innan vi nu öfvergå
till att skildra dess historia och litteratur från språklig
synpunkt, skola vi emellertid först kasta en blick på dess
närmaste grundspråk, urnordiskan, mellan hvilket språk och
vårt eget vi, som sagt, ej kunna uppdraga någon bestämd
gräns. Och vi ha så mycket större skäl att så göra, som
de älsta minnesmärkena af vårt modersmål i mångt och
mycket stå vida närmare det urnordiska språket än det
språk, vi nu tala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
