Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
RAFAELS MONUMENTALARBETEN UNDER
JULIUS II: DE TVÅ FÖRSTA STANSERNA
OCKSÅ SOM MONUMENTALMÅLARE STEG RAFAEL NU
under de första Romaåren till sin höjdpunkt. Detta kan förvåna,
då han veterligen icke utfört mer än ett större freskoarbete
förut, nämligen det ovan omtalade i S. Severo i Perugia, och
detta blev ju aldrig fullbordat av honom själv. Men dels är det icke
omöjligt att det funnits andra, nu förlorade arbeten av Rafael i denna
teknik, dels har han tidigare kunnat samarbeta med eller under andra
konstnärer — man har ju i det fallet förmodat medarbetarskap i Pinturicchios
fresker i Siena — och med all säkerhet har han noggrant studerat
freskoteknik och monumentalkomposition från och med Giottos och
Masaccios till och med de nya väggmålningarna i Vatikanen, som ovan
berörts, samt nu senast Bramantes dekorationer i klassicerande anda.
I de förnäma, vackert formade och väl proportionerade rum i Vatikanen,
som Julius II nu gav honom i uppdrag att utsmycka, hade
andra konstnärer, särskilt Perugino och Gianantonio Bazzi från Siena,
kallad Sodoma, redan börjat arbetet. Nu fick Rafael emellertid full
frihet att där utveckla sina konstnärliga intentioner, men visserligen
inom ramen för ett förut av påven fastställt program.
Vem har nu utarbetat detta program? Uppslaget till idéinnehållet
har väl kommit från påven själv: det hela skulle ju gå ut på kyrkans
och påvestatens förhärligande. Lärda och konstintresserade män i
hans omgivning ha så närmare utformat innehållet, och i denna konferens
har naturligtvis Rafael själv intagit den förnämsta platsen.
Han var tydligen en man med bildning, han hade stor respekt för
den klassiska litteraturen och för vetenskapen, liksom redan hans far
och den av honom beundrade Mantegna. Som vetenskapligt intresserad
visade sig Rafael också i avseende på fornminnena i Rom,
såsom vi skola se. — Den påvlige biblioteksprefekten Inghirami, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
