NATURVETENSKAPLIGA LÄSEBÖCKER. IV.
VÄRMET
BETRAKTADT SÅSOM RÖRELSE
AF
JOHN TYNDALL.
FEMTE ORIGINAL-UPPLAGAN,
öfversatt och bearbetad
af
C. F. E. BJÖRLING.
MED EN TAFLA OCH 111 BILDER, HVARAF EN I FÄRGTRYCK.
LANDSKRONA,
J. L. TÖRNQVISTS FÖRLAG.
Lund 1879, Fr. Berlings Boktryckeri och Stilgjuteri.
Pris: 4 kronor.
Förord till den elektroniska utgåvan
Heat considered as a mode of motion (1863) betraktas som den
brittiske fysikern John Tyndalls främsta verk. Det översattes till
franska och ryska redan 1864 och till tyska 1867 men den svenska
översättningen dröjde ända till 1879 och utgick från det engelska
originalets femte upplaga. Enligt Libris-katalogen finns den i två
varianter, utgivna i Landskrona (översättaren Björling var då
professor vid Lunds universitet) respektive Stockholm. I december
2015 digitaliserades exemplaret i Linköpings stiftsbibliotek, som är
utgivet i Landskrona och tryckt i Lund.
I romanen Anna Karenina (1873-1877),
första delen, kapitel XXVII nämns
att Levin läser "Tyndalls bok om värmet", alltså den ryska
översättningen av just detta verk.
Baktill i boken finns en 24-sidig katalog över förlagets utgivning.
Däribland en annons för den av oss tidigare
digitaliserade Konstruktören av Franz
Reuleaux.
The above contents can be inspected in scanned images:
omslag, plansch, serietitel, titelsida, titelbladets baksida, vii, viii, ix, x, baksida
Korrstapel / Proof bar for this volume
Innehåll / Table of Contents
Titel och innehåll -
omslag,
plansch,
serietitel,
titelsida,
titelbladets baksida,
vii,
viii,
ix,
x,
baksida
Förord -
v,
vi
Kap. I -
1,
2,
3,
4,
5,
6,
7,
8,
9,
10,
11,
12,
13,
14,
15,
16
Instrument. — Värmets utveckling genom friktion, tryck och slag. — Rumfords försök. — Vattens kokning medelst friktion. — Värmets förvandling till arbete
Bihang: Om den termo-elektriska stapeln -
12,
13
Bihang: Om galvanometerns konstruktion -
13,
14,
15,
16
Kap. II -
16,
17,
18,
19,
20,
21,
22,
23,
24,
25,
26,
27,
28,
29,
30,
31,
32,
33,
34,
35
Värmets väsende. — Den materialistiska och den dynamiska teorien. — Termiska verkningar af lufts rörelse. — Värme-utveckling genom en metallcylinders rotation mellan en magnets poler. — Värmets mekaniska eqvivalent: Mayers och Joules undersökningar. — Dess utveckling genom kastkroppars stöt. — Det värmebelopp, som skulle frambringas genom hejdandet af jordens rörelse. — Meteor-teorien för solens värme. — Om förbränningen, betraktad från den dynamiska teoriens synpunkt
Kap. III -
35,
36,
37,
38,
39,
40,
41,
42,
43,
44,
45,
46,
47,
48,
49,
50,
51,
52,
53,
54,
55,
56,
57,
58
Kroppars utvidgning genom värme; materiens fasta, flytande och gasformiga tillstånd. — Hypoteser om gas-tillståndet. — Utvidgnings-koëfficienten. — En gas’ upphettning under konstant tryck och vid konstant volym. — Mayers beräkning af värmets mekaniska eqvivalent. — Gasers utvidgning utan afkylning. — Temperaturens absoluta nollpunkt. — Flytande och fasta kroppars utvidgning; vattnets afvikelse från den allmänna regeln. — Kristallisations-kraftens styrka. — Kautschukens sammandragning vid upphettning
Bihang: Utvidgningen genom värme -
56,
57,
58
Kap. IV -
59,
60,
61,
62,
63,
64,
65,
66,
67,
68,
69,
70,
71,
72,
73,
74,
75,
76,
77,
78,
79,
80
Trevelyans vackla. — Gores rullande kulor. — Tryckets inflytande på smältpunkten. — Isens smältning genom tryck. — Dess sönderdelning genom värmestrålar. — Flytande blommor med centralfläck. — Mekaniska egendomligheter hos vatten, befriadt från luft. — Vätskors kokpunkt; omständigheter, som derpå inverka. — Värmets förvandling till arbete i ångmaskinen. — Islands heta källor
Kap. V -
81,
82,
83,
84,
85,
86,
87,
88,
89,
90,
91,
92,
93,
94,
95,
96,
97,
98,
99,
100,
101,
102
Den mekaniska teoriens tillämpning på specifikt och latent värme. — Potentiel och aktuel energi. — Molekularkrafternas styrka. — Mekaniska värden af vattnets bildning, kondensation och stelning. — Försök öfver specifikt och latent värme. — Fast kolsyra. — Vätskors sferoidala tillstånd. — Vattens och qvicksilfver stelning i en glödande degel
Bihang: Om naturkrafternas förvandling -
100,
101,
102
Kap. VI -
102,
103,
104,
105,
106,
107,
108,
109,
110,
111,
112,
113,
114,
115,
116,
117,
118,
119
Varm lufts rörelse. — Vindar. — Öfre och nedre passaden. — Jordrullningens inflytande på vindrigtningen. — Vattenångans inflytande på klimatet. — Europa är kondensator för det vestliga Atlanterhafvet. — Regnmängd i Irland. — Golfströmmen. — Snöns bildning. — Isens bildning ur snö. — Gletscher och deras rörelse. — Regelation. — Isens formande medelst tryck. — Istidens gletscher
Kap. VII -
119,
120,
121,
122,
123,
124,
125,
126,
127,
128,
129,
130,
131,
132,
133,
134,
135,
136,
137,
138,
139,
140,
141
Värmets fortplantning genom ledning. — Goda och dåliga ledare. — Jemförelse mellan metallernas ledningsförmåga för värme och för elektricitet. — Temperaturens inflytande på den sistnämnda. — Molekularbyggnadens inflytande på värmeledningen. — Värmekapacitetens förhållande dertill. — Rumfords försök. — Den mekaniska konsistensens inflytande på värmeledningen. — Pannstenar. — Säkerhetslampan. — Vätskors och gasers ledningsförmåga; Rumfords och Despretz’ försök deröfver. — Vätgasens afkylande inflytelse. — Magnus’ undersökningar
Bihang: Tyndalls apparat för undersökning af trädslags ledningsförmåga -
138,
139,
140,
141
Kap. VIII -
141,
142,
143,
144,
145,
146,
147,
148,
149,
150,
151,
152,
153,
154,
155,
156,
157,
158
Afkylning är en förlust af rörelse; till hvad meddelas denna rörelse? — Akustiska försök till belysning af frågan. — Optiska försök. — Emissions- och Undulations-teorien. — Ljusets våglängder och svängningstal. — Den fysiska orsaken till färgerna. — Spektrums osynliga strålar. — Förklaring af värmestrålningen. — Det strålande värmets återkastning från plana och buktiga ytor; lagen derför är densamma som för ljuset. — Försök med två hålspeglar
Kap. IX -
158,
159,
160,
161,
162,
163,
164,
165,
166,
167,
168,
169,
170,
171,
172,
173,
174
Lagen för ljusets och värmets aftagande vid ökadt afstånd. — Ljudvågorna äro longitudinela, ljusvågorna transversela. — Olika kroppars atomer meddela under sin vibration olika rörelsebelopp åt ethern. — Utstrålning och absorption; sambandet mellan båda. — Kropparnes atomer förstöra vissa slags ethervågor och genomsläppa andra. — Genomskinlighet och diatermansi. — Diatermana kroppar utstråla föga. — Förändring af det strålande värmets qvalitet. — Värmestrålar, som genomgå en kropp utan att absorberas, upphetta den icke. — Procenthalt af lysande och mörka strålar i åtskilliga värmekällor
Kap. X -
174,
175,
176,
177,
178,
179,
180,
181,
182,
183,
184,
185,
186,
187,
188,
189,
190,
191,
192,
193,
194,
195,
196
Gasers värme-absorption. — Beskrifning på apparaten. — Svårigheter vid undersökningen. — Luftens och de enkla genomskinliga gasernas diatermansi. — Oljbildande och andra sammansatta gasers samt ångors atermansi. — Gasers utstrålningsförmåga. — Motsvarighet mellan utstrålning och absorption. — Atom-konstitutionens inflytandoe; enkla och sammansatta kroppar. — Undantag från regeln. — Ångors absorption
Bihang: Mellonis metod att evaluera en galvanometers grader -
194,
195,
196
Kap. XI -
196,
197,
198,
199,
200,
201,
202,
203,
204,
205,
206,
207,
208,
209,
210,
211,
212,
213,
214
Välluktande ämnens inflytelse pä strålande värme. — Ozon. — Gasers och ångors dynamiska utstrålning och absorption. — Vattenångans absorptionsförmåga. — Värmestrålning genom jordens atmosfer. — Tillämpning på meteorologien
Kap. XII -
215,
216,
217,
218,
219,
220,
221,
222,
223,
224,
225,
226,
227,
228,
229,
230,
231,
232,
233
Värmets absorption af flyktiga vätskor och af deras ångor. — Jemförelse mellan bådas verkningar. — Den fysiska orsaken till absorptionen och diatermansien. — Inflytandet af värmekällans temperatur. — Utstrålning från gasformiga värmekällor. — Förvandling af osynliga perioder till synliga. — Förklaring af några, af Melloni och Knoblauch erhållna, resultat
Kap. XIII -
233,
234,
235,
236,
237,
238,
239,
240,
241,
242,
243,
244,
245,
246,
247,
248,
249,
250,
251,
252,
253,
254,
255
Mörka värmestrålar. — Herschels och Müllers undersökningar. — Den osynliga ether-rörelsens förstärkning vid stigande temperatur. — Värmets fördelning i det elektriska spektrum. — Jodlösning använd som ”såll”. — Calorescens. — Termograf. — Andra verkningar af de koncentrerade ultra-röda strålarne. — Franklins försök öfver värmets inflytande på absorptionsförmågan. — Näthinnans känslighet för ether-rörelse af synlig period
Bihang: Om ljusets mekaniska qvalitet -
251,
252,
253,
254,
255
Kap. XIV -
255,
256,
257,
258,
259,
260,
261,
262,
263,
264,
265,
266,
267,
268,
269,
270,
271,
272,
273,
274,
275,
276,
277,
278,
279,
280,
281,
282
Daggbildningen; Wells’ teori. — Daggens mängd är beroende af utstrålningen. — Mellonis upptäckt. — Månens värme-utstrålning. — Gasers spektra. — Absorptionssatsen. — De Fraunhoferska linierna. — Kirchhoffs teori om solen. — Beloppet af solens utstrålning: pyrheliometern. — Hypoteser om solvärmets underhållande; Mayers, Thomsons och Helmholtz’ teorier. — Solens verkningar på vår planets yta. — Dess förhållande till jordens organiska lif
Kap. XV -
282,
283,
284,
285,
286,
287,
288,
289,
290,
291,
292,
293,
294,
295,
296,
297,
298,
299,
300,
301,
302
De korta ethervågornas inverkan på gaser. — Aktiniska moln. — Orsaken till himlahvalfvets blå färg. — Samma färg frambringas genom ljusets återkastning från ultra-mikroskopiska partiklar. — Polariseradt ljus. — Nicols-prismer. — Förklaring af himlaljusets polarisation. — Optiska effekter
Alfabetiskt register -
303,
304,
305,
306,
307,
308
Absolut ... -
303
Donny ... -
304
Istillverkning ... -
305
Menniskokroppens ... -
306
Stapel ... -
307
Vätskors ... -
308
Katalog å böcker utgifna på J. L. Törnqvist’s förlag i Landskrona -
1,
2,
3,
4,
5,
6,
7,
8,
9,
10,
11,
12,
13,
14,
15,
16,
17,
18,
19,
20,
21,
22,
23,
24
Project Runeberg, Mon Dec 7 19:37:43 2015
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
Next >>
https://runeberg.org/tyndall/
