Then goda Läsaren till nytta, Lust och Tienst, uthi thenna lilla Boock författad och Tryckt på Wisingsborgh, aff Hans HögGrefl: Nådhes RickzDrotzens egen Booktryckiare Thersammestädes
Johann Kankel, Anno 1667.
Projekt Runebergs elektroniska upplaga av dessa reseberättelser är gjort av Martin Rundkvist. De scannade bilderna av boken kommer från Kungliga Biblioteket. Martins ursprungliga version av texten finns här.
Den första stora asiatiska reseskildringen på svenska skrevs 1660 av Nils Mattsson Kiöping (även Matson, Mattson, hädanefter NMK). Den publicerades 1667 av greve Per Brahe d.y.:s boktryckare på Visingsö i Vättern, det braheska grevskapets centrum. NMK:s skildring har inte återutgivits i sin helhet sedan 1790. På denna sida finns hela 1667 års tryckta text tillgänglig i avskrift.
NMK föddes ca 1621, växte upp i Köping i Västmanland och dog 1680 i Stockholm. Fadern Matthias Nicolai Thunæmontanus var prost. Modern Malin Carlsdotter var förmodligen utomäktenskaplig dotter till friherre Carl Gustafsson Stenbock. Det innebar att NMK var syssling både till greve Per Brahe d.y. och (p.g.a. adelns bruk med släktgiften) till dennes första hustru. Detta inofficiella släktband med högadeln tycks ha haft stor betydelse för hur NMK:s liv gestaltade sig.
Efter studier i Uppsala med början 1641 fick NMK 1647 drottning Kristinas rekommendation för resor utrikes. Det blev början till nära nio års kringflackande till sjöss kring Afrikas och Asiens kuster, 1647-1656, bl.a. i holländska ostindiska kompaniets tjänst. De följande fyra åren var NMK löjtnant i svenska flottan innan han 1660 fick avsked och skrev den reseskildring som greve Brahes folk tryckte. Han bildade familj och bodde under fattiga omständigheter nära Danvikstull på Södermalm i Stockholm, stödd ekonomiskt av sin mäktige syssling. Ironiskt nog tycks denne världsresenär, som överlevt båda sjödrabbningar och skeppsbrott, vid omkring 59 års ålder ha slutat sina dagar genom drunkningsdöden i Stockholm.
NMK:s reseskildring omfattar 136 s., d.v.s. hälften av första upplagans omfång. Resten av bokens innehåll består av en starkt förkortad (47 s.) översättning av belgaren François Carons bok om Japan (1636), ännu en skildring av Japan (62 s.) skriven av Olof Eriksson Willman (ca 1620 - ca 1673), samt en 10-sidig skildring av en anonym rysk diplomats resa landvägen från Moskva till Kina. Om Willman kan noteras att han 1658 var kapten på regalskeppet Kronan.
För källor till det ovan sagda, se litteraturlistan längst ned på denna sida.
Ture Johannisson gav 1961 ut ungefär 1/3 av NMK:s reseskildring. Han återgav då andra upplagans text från 1674 och redovisade viktigare skillnader mot första upplagan i noter. Skälet var att Johannisson hade en språkhistorisk avsikt: han ville visa på de språkliga skillnaderna mellan 1674 års text och Lars Salvius parafras av densamma från 1743. Mitt syfte är att komma så nära NMK:s förlorade ursprungstext som möjligt, och därför har jag använt första upplagan. Den var färdigtryckt i september 1667 (Almqvist 1965:40).
Texten har sannolikt blivit kraftigt bearbetad av en redaktör, såsom konstaterats av Forsell (1948) och Johannisson (1961). Till redaktörens ingrepp hör förmodligen att romanismer och latinska citat försvenskats, eftersom NMK:s självbiografi (Anecdoter 2) är full av sådana.
Forsell (1948:58-63) visade dessutom att flera passager med hollandsfientlig tendens i första upplagan strukits i andra upplagan. Både deras införande och deras avlägsnande tjänade propagandasyften allt efter det skiftande utrikespolitiska läget. Flera av de berörda avsnitten i första upplagan tycks inte komma av NMK:s penna utan bör vara tillagda av redaktören. Ett av dem berör händelser som inträffade efter att NMK rest hem till Sverige. Det finns annars långa förmodligen ursprungliga passager i reseskildringen där holländare omnämns vänligt eller neutralt, t.ex. när NMK i holländska ostindiska kompaniets tjänst 1653 seglar med diplomaten Henrick Pelliconie på Röda Havet.
Jag har strävat efter att noggrant följa 1667 års tryckta text, tecken för tecken, med följande genomgående förändringar.
Första upplagan saknar kapitelindelning. I texten finns bara enstaka rubriker som anger när NMK börjar berätta om en ny världsdel. För att göra det lättare att hitta i och referera till texten har jag fört in andra upplagans kapitelindelning. Den kännetecknas av att kapitlens längd varierar kraftigt och att det inte finns något kapitel 69. Jag har skrivit nya kapitelrubriker eftersom andra upplagans rubriker dels inte är NMK:s, dels ofta bara berör första meningarna i ett kapitel utan hänsyn till vad som kommer sedan.
[Projekt Runeberg föredrar att presentera texter precis som de är tryckta. Närmare anvisningar kommer att presenteras här inom kort.]
Kungliga Biblioteket i Stockholm har två exemplar av förstautgåvan. Exemplar 1, som tillhört Adam Reutersvärd och Samuel Älf, har legat till grund för denna avskrift. Jag beställde boken i scannad form på en CD, en metod som varmt kan rekommenderas eftersom den låter en ha originalet och avskriften sida vid sida på bildskärmen när man arbetar.
I exemplar 1 finns några pagineringsfel:
Almqvist, Sven. 1965. Johann Kankel, Pehr Brahes boktryckare på Visingsö. Stockholm.
Almqvist, Sven. 1966. Nils Matsson Kiöping och hans mecenat. Lychnos, Lärdomshistoriska Samfundets årsbok 1965-66. Uppsala.
Anecdoter om namnkunniga och märkwärdiga swenska män 2. 1773. Red. Loenbom, Samuel. Stockholm.
Forssell, Arne. 1948. Till historien om Nils Mattsson Kiöpings och Olof Eriksson Willmans reseskildringar. Herbert Jacobsson 1878 30/11 1948. Festskrift. Sjöfartsmuseet i Göteborg.
Matson Kiöping, Nils. 1961. Nils Matson Kiöpings resa. Parallelltexter ur andra och tredje upplagorna. Med efterskrift och anmärkningar utgivna av Ture Johannisson. Svenska texter. Stockholm.
