Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Du ärorika fosterland,
Der fädrens kummel stå,
Du höga, fjellbekrönta strand,
Der trogna böljor slå,
Du glada hem, du fridens kust
Gud sträcke uti nöd och lust
Utöfver dig sin hand!
Fast lång min väg, fast brant min stig.
Jag lefver och jag dör för dig,
Mitt gamla fosterland!
— — — — — — — — — — — —
Ty ej jag mins en dag så kort,
Då du ej gladde mig,
Och ej en natt jag slumrat bort
Då jag ej drömt om dig.
Jag minnes ej en sorg så svår,
Att jag ej torkat af min tår,
När för min själ du stod.
Ej ett begär jag minnas kan,
Som jag med dig ej öfvervann,
Du gamla moder god!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
