Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 32. (919.) 9 augusti 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mötet anser det både önskvärdt och
nödvändigt, att en mindre anstalt för vanartade
barn upprättas inom Örebro län, på det att
folkskolan må kunna befrias från sina
sedligt förvildade lärjungar, och på det att dessa
må kunna erhålla en för dem lämplig
uppfostran och därigenom räddas åt samhället.
Programmets följande nummer upptog
föredrag af Öfverläraren Filip Holmqvist i
Stockholm »Om Skrifundervisningen i
folkskolan», men då hr fl. var genom sjukdom
hindrad att infinna sig måste det förbigås.
I stället föredrogs en från
folkhögskoleföreståndaren d:r J. V. Jonsson inlämnad fråga,
huruvida mötet önskade att en ny
föreläsningskurs för folkskollärare och lärarinnor
inom länet måtte anordnas vid Käfvesta.
Mötet uttalade sig för önskvärdheten af att
eri ny kurs komme till stånd 1902 och
tillsatte en kommitté af d:r J. V. Jonsson,
folkskoleinspektören d:r Arv. Sundblad och
folkskolläraren Alfr. Fridén att anordna densamma.
I samband med denna fråga föreslog
folkskolläraren K. G. Hempel i Mariedam, att
mötet skulle till länets riksdagsmän uttala
önskvärdheten af, att statsbidrag erhöllos
till anordnande af dylika mindre
föreläsningskurser. Detta förslag antogs med 28
röster mot 14 (mötet var besökt af 400
deltagare). Mot detta beslut reserverade sig
hr Fridén, emedan han ansåg ett sådant
uttalande vara olämpligt, då frågan så nyss
varit behandlad af riksdagen, och att, om
riksdagen beviljade dylikt anslag,
universitetens sommarkurser därigenom skulle
förkväfvas, hvilket vore till ovärderlig skada,
då dessa i alla afseenden stode långt
framför de i landsorten anordnade kurserna.
På eftermiddagen tågade mötets deltagare
i samlad trupp till Bofors bruk, hvars
samtliga storartade anläggningar besågos under
ledning af tjänstvilliga ingeniörer, som
lämnade beskrifningar och förklaringar. Ett
högst storartadt skådespel att se var
härdningen af kärnröret till en kanon, hvilken
ägde rum just under främlingarnas besök.
Efter återkomsten samlades man åter i
kyrkan kl. 7 e. rn. för att åhöra en konsert,
som leddes af folkskolläraren Aug.
Andersson i Vintrosa. Njutningen var stor och
bifallet det lifligaste.
Andra mötesdagen.
Redan kl. half 9 var man åter i det gamla
kära templet, och efter en kort
morgongudstjänst återupptogos förhandlingarna.
Folkskolläraren E. G. Gustafsson i
Örebro höll nu föredrag om »Skolan och en af
tidens brännande frågor».
Sedan talrn genom en längre och intressant
historik visat nykterhetsfrågans läge i vårt
land under olika perioder, öfvergick han till
att tala om, hvilken ställning skolan och
läraren borde intaga till densamma.
Skolan får ofta mottaga barn från hem,
 |
| Alfr. Dalin. Öfverläraren Alfred Dalin är född 1855 i Horn i södra Östergötland, tog 1876 folkskollärarexamen i Linköping och tjänstgjorde åren 1876—79 vid Maria folkskola i Stockholm. Sistnämda år anställdes han vid Huskvarna skola, där han 1885 tillika blef öfverlärare. Redan 1883 erhöll han vederbörligt tillstånd att söka anställning vid högre folkskola och vardt 1896 föreståndare för högre folkskolan i Huskvarna, där han fortfarande äfven är öfverlärare vid folkskolan. I skolrådet har han varit medlem, kassaförvaltare och sekreterare. Af centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärareförening är han medlem sedan 1885. Nu liksom vid förra stiftsskolmötet i Jönköping är han ordförande i bestyrelsen. * |
|
| J. G. Söderberg. Öfverläraren Joel Gustaf Söderberg föddes 1850 i Håtuna, Uppl., och tog 1870 folkskollärareexamen i Uppsala. Samma år blef han extra lärare vid Maria folkskola i Stockholm och erhöll 1872 ordinarie plats vid samma folkskola. Från h. t 1875 tjänstgjorde han därsammastädes som teckningslärare under några år sedan han tre terminer åren 1873 och 1874 varit elev af principskolan vid Fria konsternas akademi. År 1880 blef han öfverlärare vid Lidköpings folkskola. Flera gånger har han haft förordnande som vikarierande lärare i musik och sång vid allmänna läroverket i sagda stad, liksom han flera år undervisat i stadens elementarläroverk för flickor, dels i sång, dels i andra ämnen, företrädesvis modersmålet och matematik. Åren 1889—93 var han vikarierande organist, vid Lidköpings kyrka och tog 1891 organistexamen i Skara. År 1885 erhöll han k. m:ts dispens att söka lärarebefattning vid högre folkskola. Sedan 15 år tillbaka har han fungerat som ordförande i bestyrelserna för Skara stifts folkskolläraremöten, och vid samtliga dessa möten har han suttit som ordförande utom vid mötet 1886, då framlidne biskop A. F. Beckman utsågs att sköta klubban. Centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärareförening har Söderberg tillhört sedan år 1888 och är dess vice ordförande allt sedan samma år. * |
|
| Nils Lövgren. Kontraktsprosten Nils Lövgren, ordförande i bestyrelsen för Gäfleborgs läns femte allmänna folkskolläraremöte, föddes 1852 i Kila, Vrml., där hans fader var hemmansägare. Efter studier vid Uppsala universitet, där han tog filosofie licentiatexamen, blef han 1874 vikarierande lärare vid Johannelunds missionsinstitut samt undervisade 1878—80 vid Fjellstedtska skolan i Uppsala. Vid Umeå läroverk blef han 1881 vikarierande och 1883 ordinarie lektor, men sökte och erhöll 1884 transport till Örebro och året därpå till Uppsala. Här förestod han 1887—90 tillika den teoretiska profårskursen. Sedan han 1886 låtit prästviga sig, blef lektorn i kristendom och grekiska 1889 kyrkoherde i Gäfle, där han äfven på andra områden än det rent kyrkliga intagit en framstående plats. Så är han inspektor för högre flickskolan liksom för allmänna läroverket, medlem i åskilliga fattigvårds- och välgörenhetsstyrelser, af stadsfullmäktige o. s. v. Teologie doktor blef han 1897 och kontraktsprost 1898. Sistnämda år erhöll han första förslagsrummet till biskopsstolen i Västerås stift. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
