Version 1.3 of skl/3/0249 - (history)
PuppuiUrdnre. Pyssling. 251 pà en genom stången stucken spets. Denna spets bar, likasom de tvenne andra ännn qvarsittande, varit lös, sä att kroken kunde efter behag flyttas längre in på vigten, hvarigenom dennas användbarhet naturligtvis betydligt förökades. Ä motsatta ändan af stången sitter en knapp med infalsad ränna, tydligen för att derpå hänga den tyngd, som utvisade vigten af det, som vägdes. Denna fornlemning är veterligen den enda i sitt slag. Puppmördare (Pteromalus pnppareus), en insekt af lönnmördarnes slägte, 1/2 - 2/3 linje lång, ljust eller mörkt metallgrön, med bruna ögon, gula fötter och hvita vattenklara vingar; antennerne bos hannen af samma färg som fötterne, hos honan svartbruna. Lägger ägg på alla slags kålmaskar och några andra fjäril-larver, antingen straxt innan de förpuppas, eller på sjelfva pupporna, medan de ännu äro mjuka, så att dessa ofta innehålla bundradetals ägg, hvilka deruti utkläckas. Pusa betydde fordom hustru, gemål. Norske konungen Håkan Magnusson skrifver sålunda år 1314: "Vårae Kærasto Pusu, Fru Euphemie Drottningar", (vår älskliga gemål, drottning Eupbemia). Putbus, hvilken äfven skref sig Podebuscb, var en Pomersk adelsman, som år 1520 intogs i riksrådet. Han flydde likväl ur riket,' efter Christierns fall, och anföres 1524 bland Danska rikets råd. Putbus, Jlauritius Ulrik, landtråd och arf-landtmarskalk i Pomern och Riigeo, samt riddare af Johanniter-orden, intogs år 1731 bland grefvar på Svenska riddarhuset, och blef 1733 president i Wismarska tribunalet. Hans sonson, Malte P., hvilken en liten tid tjenstgjort vid Svea lifgardet, blef är 1805 ar Gustaf IV Adolf upphöjd i furstligt stånd, den ende furste någon Svensk konung utnämnt. Han blef sedan general-major, Kom. af N. 0. och R. af S. 0., likväl utan att någonsin tjenstgöra. Putt, Sueno Benedict!, var kyrkoherde i Stengårdshult i Småland, visade sig mycket nitisk för litburgien, och kom derigenom i s»or nåd hos konung Joban III, som befordrade honom till Fog-läs pastorat, med titel af domprost, samt uppböjde bans barn i adligt stånd, under namnet Printz. Hans dotterson upptog sedan namnet, då samma ära vederfors honom. (Se: Printz, Jolian.) Putt dog 1587. Pyhy, Honrad von, såsom han sjelf kallade sig, eller, såsom Luther kallade bonom, Peutinger, och om hvilken den store reformatorn hade en dålig tanke, och benämnde en äfventyrare, inkom onder Gustaf I:s regering till Sverige, och under den brist på kunnigt och dugligt folk, som då var i landet, antogs ban i dess tjenst. Han utgaf sig för juris utriusque doktor; men Celsius kallar bonom "en förlupen jurist från Tyskland, med ridderligt namn och anseende." Han innästlade sig likväl i konungens förtroende, blef 1534 dess kansler och riksråd, samt 1538 dess öfverste-kansler, krigsregements- och secrete-råd. Användes vid flera beskickningar, bland andra i en till Frankrike år 1543, men hvarvid ban öfverskred sin fallmagi, och lärer hafva förslöst en del af de medbafda penningarna. Då öppnades konungens ögon, Pyhy fängslades och ställdes derefter under tilltal. Nu kommo åtskilliga besvärspunkter i dagen emot honom, såsom att ban under sin beskickning förfarit egenmägtigt, upplånt af konung Frans I, för konungens af Danmark räkning, 6,000 kronor,, och ådragit sig en skuld af 58,646 Rdr, för hvilken han icke kunde göra redo. För öfrigt hade han inlåtit sig i obehöriga underhandlingar med flera Tyska furstar, och lockat ett par sådana in i riket, under förespegling om befordran i Svensk tjenst. P. afsattes från sina embeten, genom dom afd. 16 Sept. 1543, och sattes i fängelse på Westerås slott. Här skall ban efter några uppgifter hafva' aflidit, enligt andra kommit på flykten, samt några år senare blifvit dödad af en bland sine fordne sekreterare, bvilken kastat bonom en sten i pannan. Pyrortliit är ett mineral, som förekommer vid Falun och i Skinnskatteberg. Formen är snedt fyr-sidigt prismatisk. På friskt brott är färgen svart, på vittrad yta åter gulbrun. Det trälfas vanligtvis i långa fina strålar, som ligga antingen isolerade eller äro förenade i knippor. Det är ogenomskinligt, men ganska löst. Specifika vigten är 2,19. Det kan upplösas af syror, då det lemnar ett svart pulver, äfvensom det vid uppglödgning förbrinner af sig sjelft, men utan både rök och låga. Efter förbränningen blir stenen hvit och ganska lätt. Hufvudbeståndsdelarne äro kol, cer-oxidul och kiselsyra, hvartill komma något ytterjord, ler- och kalkjord, samt jern- och mangan-oxidul, äfvensom en hop flygtiga delar. Pyrosmnlitli, ett mineral, som först upptäcktes i Nordmarks grufvor i Wermland af våra Svenska mineraloger Gahn och Classon. Det förekommer kristalliseradt i regelbundna, sexsidiga prismer, hvilka äro för ändarne rätvinkligt af-skurne; men kanterna ersatta af två facetter. Färgen stöter något i gröngnlt. Pyrosmalithen är föga bård och nästan ogenomskinlig, och äger en vigt af 3,081. Hufvudbrotlet är bladigt, tvärbrottet åter smäsplittrigt. Lagd på koleld gifver den ifrån sig en syrlig lukt, saint smälter lätt till en slät, glänsande kula, af jerngrå färg. I kolf för blåsrör lemnar den först vatten, och sedan en gul materia, som i vatten upplöses i gula droppar, innehållande en stark syrlighet, och bestående af upplöst saltsyrad jernoxid. Detta ämne, jemte kiselsyra och manganoxid, hvartill kommer någon saltsyra och kalkjord, utgöra pyrosmalithens kemiska beståndsdelar. Pyrte eller Pyrt», en forntida hamn i Luleå. Pys, pysing, Ångermanlands-dialekt, betyder liten gosse. Pyssling, detsamma som Möting eller Mordling, är, enligt folktron, små mördade barns vålnader, hvilka irra omkring på jorden så lång tid, som de eljest skulle tillbragt der, i fall deras lifstråd icke blifvit i förtid afklippt. Mångfaldiga sägner finnas och tros om dem. På ljungen mellan Skanör och Falsterbo står ett gammalt äppelträd, under hvilket bor ett pysslingsfolk, en skomakare-