Version 1.5 of nfbm/0710 - (history)
matematiska och mekaniska egenskaper; äfven dess ekvation är af anmärkningsvärd enkelhet. (I. F.) <b>Kedjepump.</b> Se <sp>Paternosterverk</sp>. <b>Kedjerost,</b> <i>tekn.</i> Se <sp>Eldningsapparater</sp>, fig. 2. <b>Kedjeräkning,</b> <i>mat.</i>, kallas ett räknesätt, där uppgiften leder till en kedja ekvationer af formen <table o> <td><i>ax = by</i> <td><i>cy = dz</i> <td><i>cz = ft</i> <td><i>gt = hx,</i> </table></i> och där alla storheterna <i>a, b</i> o. s. v. äro bekanta utom en enda, t. ex. <i>a.</i> Resultatet erhålles genom hopmultiplikation af alla ekvationerna, hvarefter <i>x, y,</i> o. s. v. bortdivideras samt <i>a</i> erhålles genom enkel multiplikation och division. Som exempel må tjäna följande: ”När 25 kg. koppar bytas mot 43 kg. bly, och 5 1/2 kg. bly mot 25 kg. järn, huru många kg. järn kan man då tillbyta sig för 11 kg. koppar?” Uppställningen blir <table o> <td>25 <td c>kg. <td>koppar <td>= 43 <td c>kg. <td>bly <td>5 1/2 <td c>» <td>bly <td>= 25 <td c>» <td>järn <td><i>a</i> <td c>» <td>järn <td>= 11 <td c>» <td>koppar, </table> då ”kg. koppar” o. s. v. utmärker värdet af 1 kg. koppar o. s. v. Genom hopmultiplikation af ekvationerna och bortdividerande af lika storheter erhålles 25 . 5 1/2 . <i>a</i> = 43 . 25 . 11 eller <i>a</i> = 43 . 25 . 11/25 . 5 1/2 = 86 Kedjeräkningen kommer till användning särskildt vid växeltransaktioner. (I. F.) <b>Kedjeskär,</b> äldre benämning på Riddarholmen i Stockholm. <b>Kedjeslut</b>, <i>log</i>. Se <sp>Sorit</sp>. <b>Kedjestyng.</b> Se <sp>Sömnad</sp>. <b>Kedjesåg.</b> Se <sp>Sågning</sp>. <b>Kedjeväxling.</b> Se <sp>Transmission</sp>. <b>Kedkevare</b> [ke'd-; ”Stenberget”], ett 1,565 m. högt fjäll i Kvikkjokks kapellförsamling, Norrbottens län, s. ö. om sjön Virijaur, jämte de närliggande Juonkatjåkko (1,581 m.), Luleb Allatjåkko (1,592 m.), Alkavare och Silpatjåkko (omkr. 1,330 m.) bekant för sina silfvermalmsanledningar, hvilka upptäcktes 1657 och bearbetades först för kronans räkning (malmen nedsmältes i en vid Kvikkjokks kapell anlagd hytta), sedan af privata, ehuru med förlust. Grufbrytningen nedlades 1702, hvarefter endast obetydliga försöksarbeten af enskilda företagits. Wbg. <b>Kedma</b> [ke'd-]. Se <sp>Ismael</sp>, sp. 979. <b>Kedoe</b> [kedo], nederländskt residentskap i det inre af Java. 5,462 kvkm. 2,338,683 inv. (1905), hvaraf 2,287 européer och 13,218 kineser. K. bildar en fruktbar, af Progo genomfluten dal. Hufvudorten <sp>Magelang</sp> vid vänstra stranden af Progo, hade 1895 23,519 inv. I detta residentskap ligger det berömda templet <sp>Boro Budor</sp> (se d. o.). (J. F. N.) <b>Kedorlaomer</b> [ke-] var enl. berättelsen i 1 Mos. 14 en konung af Elam, som i förening med tre andra konungar i hans närhet företog ett krigståg till Palestina för att bestraffa de honom underlydande, men upproriske vasallkonungarna i Siddims-dalen (Sodom, Gomorra etc.) och hvilken sedan besegrades af ”hebréen” Abraham. Berättelsen om K. i 1 Mos. 14 utgör ett i förhållande till de öfriga fristående dokument, som icke kan inrangeras i några af de vanliga källskrifterna (Jahvist, Elohist etc.). Den har därför af flera betraktats som en mycket sent tillkommen legendarisk utsmyckning af Abrahams historia, af andra åter försvarats som ett mycket gammalt dokument. Någon konung öfver Elam med namnet K. har man hittills icke kunnat uppvisa. Men namnet är ett genuint elamitiskt egennamn, liktydigt med ”Lagamars (en elamitisk gudomlighet) tjänare”. Likaledes är Amrafel, som är K. behjälplig vid krigståget, en historiskt känd konung, nämligen den i nyare tid mycket omtalade Hammurabi. Se vidare de nyare kommentarerna till 1 Mos. 14. E. S—e. <b>Kedum</b>, socknar i Skaraborgs län. Se <sp>Norra Kedum</sp> och <sp>Södra Kedum</sp>. <img l></img> <b>Keeler</b> [kī'lə], <sp>James Edward</sp>, nordamerikansk astronom, f. 10 sept. 1857 i La Salle, Ill., d. 13 aug. 1900, var 1884—86 assistent vid Alleghanyobservatoriet och blef 1886 anställd vid Lickobservatoriet å Mount Hamilton i Kalifornien, där de spektroskopiska arbetena anförtroddes åt honom. Där undersökte han nebulosornas spektra och lyckades för första gången bestämma radialhastigheterna hos några nebulosor. Dessutom offentliggjorde han en mängd värdefulla afhandlingar öfver planeternas, kometernas och fixstjärnornas spektra samt öfver konstruktionen af spektralanalytiska apparater m. m. 1891 blef han professor vid Pennsylvaniauniversitetet och direktor för Alleghanyobservatoriet. Där utförde han det arbete öfver Saturnusringens konstruktion, som förskaffade honom världsrykte: <i>A spectroscopic proof of the meteoric constitution of Saturn’s rings</i> (1895). I detta arbete uppvisade han på spektralanalytisk väg, att Saturnus’ ringar måste bestå af en massa små, hvar för sig osynliga kroppar, som omkretsa planeten, och han löste därigenom ett problem, som sedan århundraden varit föremål för astronomernas uppmärksamhet. 1898 blef K. direktor för Lickobservatoriet, och han egnade sig där uteslutande åt det fotografiska studiet af nebulosorna och stjärnhoparna. De resultat han därvid, efter många och långvariga försök samt förbättringar af instrument och metoder ernådde, blefvo af epokgörande betydelse. De äro efter hans död publicerade i det storartade verket <i>Photographs of nebulæ and clusters made with the Crossley reflector</i> (1908). K. räknas som en af Amerikas främsta astronomer i senare tid. B—d. <b>Keeling-öarna</b> [kī'liȵ-] l. <sp>Cocos</sp> (<sp>Kokosöarna</sp>), en brittisk ögrupp, hörande till kolonien Straits settlements, belägen i Indiska hafvet, omkr. 1,300 km. s. v. om Javas sydvästra spets, mellan 11° 49′ och 12° 13′ s. br. samt under 96° 55′ ö. lgd. De utgöra 23 korallöar, som omsluta en stor lagun, Port Albion l. Port Refuge. 22 kvkm. 604 inv. (1904), af hvilka 2 européer. Kokosnötter och kopra äro hufvudprodukterna. På öarna finnes en art jättekrabbor, som lefver af kokosnötter; dessutom