Version 1.2 of frey/1842/0387 - (history)
utöfvat samma inflytande, hvilket den i allmänhet haft och ännu har inom vetandets verld i stort. Man famlar omkring i en ofantlig massa af iakttagelser, som, stundeligen hopande sig, hotar att alldeles förqväfva den ordnande kraften, ensam mägtig att gifva lif och sammanhang åt alla dessa spridda elementer. Det vare långt bort att vilja tadla detta begär att öka kunskapsförrådet; det har redan skänkt åt verlden dyrbara skatter, och bereder oupphörligt nya ämnen åt en måhända långt aflägsen framtid, som, lyckligare än nutiden, skall uttala snillets <sp>varde ljus</sp> inom språkforskningens kaos, och till ett helt sammanfatta den omätliga språkkretsen, af hvilken vi nu blott ofullkomligt känna lösryckta delar. Ännu mindre kan afsigten vara, att vilja misskänna det ädla sträfvandet, att redan nu söka lösning af de stora uppgifterna på detta område. Ty mången har så vunnit en välförtjent odödlighet, och <sc>Wilhelm von Humboldts</sc> vigtiga bidrag till språkens fysiologi och historia behöfva blott nämnas, för att väcka de skönaste aningar om en filologi i den mest fulländade form. Vi hafva blott velat anmärka å ena sidan en viss flygtighet, som så lätt urartar till osäkerhet, och å den andra den alltför stora vigt man vill lägga på de följder man hittills dragit ur anställda språkjemförelser. Ännu äro ej akterna afslutade, och mera än annorstädes bekräftas här sanningen af: <sp>dies diem docet</sp>. Derföre är det ock i sig sjelft en stor förtjenst, att hopdraga materialierna till den byggnad, hvilken samtiden väl ej blir i stånd att uppresa. Då man så gerna lemnar sin beundran och sin hyllning åt de lysande framsteg naturforskningen gör i våra dagar, kan rättvisligen samma gärd ej nekas åt de eröfringar, som icke mindre sällan tilldraga sig inom andra arter af menniskokunskap, och enkannerligen inom språkforskningens område. Hvarje år framträda i dagen hittills obekanta språk. Det är sannt, de bearbetas vanligen i närvarande stund blott för de christliga missionernas filantropiska ändamål. Dock ega härvid flera lysande undantag rum. I Asien, der forskaren sträfvat fram från Bab el Mendeb till Svarta Hafvet, från Hellesponten till Japan, har lyckan krönt med framgång flera upptäcktsresor, och missionären har der räckt sin hand åt filologen till ett