Return to Recent Changes
| Changes made to smok/1/0564 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.1 | 934 | 927 = 99% | 0 = 0% | 7 = 1% | |
| 1.2 | 945 | 927 = 98% | 4 = 0% | 14 = 1% | |
Burmeister
508
Bygdén
<b>Daniel Buscovius.Buscovius,</b> Målning (detalj) av okänd
konstnär 1676 (Västerås h. allm. läroverk).
Burmeister, Gabriel Henric,
konstnär, f. 9 juli 1886 i Karlshamn.
Föräldrar: trävaruexportören Henrik
Bernhard B. och Elin Cecilia Hedberg.
— B. blev 1904 elev vid Tekn. skolan
i Stockholm, studerade 1907 för Chr.
Krohg i Paris och s. ä. för prof. A.
Hölzel vid Stuttgarts akad. samt 1908
—12 etsning för A. Tallberg vid
Konstakad. i Stockholm. B. var
föreståndare för en egen etsningsskola
1912—13 och är sedan 1915 chef för
konstförlaget Grafia. Han har varit
konstnärlig ledare för Uppsala-Ekeby
ab. 1921—22, för de Bobergska
fabrikerna i Gävle 1922—25, för Böda
glasbruk 1923—25 och för
Kooperativa förb:s glastillverkning vid
Målerås glasbruk 1925—27. Sedan 1925
är han chef för Gabriel-Fajansverken
ab. vid Timmernabben. — B. liar
utfört målningar i olja och akvarell men
är framför allt känd som
konsthantverkare. Han har arbetat i etsning,
litografi, träsnitt och trägravyr och
utexperimenterat nya förfaringssätt i
dessa tekniker. Inom konstindustrin
liar han särskilt ägnat sig åt
fajanstillverkning och glasfabrikation,
varvid han sökt återuppliva äldre
framställningsmetoder. Även i former och
dekorer följer han en traditionell
linje. Han är repr. i Nat. mus.,
Göteborgs mus., Malmö mus. och i ett
flertal utländska mus. B. startade
1907 fören. De unga, ur vilken
Falangen framgick. Är 1911 grundade
han Grafiska sällskapet, ocli på hans
initiativ tillkom 1914 den grafiska
fören. Svart och hvitt. — Gift 1915
med Dagmar Rosander. (Th. N.)
Burwitz, ,7 o a ch i m, ämbetsman.
— B. uppträder i sv. tjänst omkr.
1541 som en av de utländska sekr. och
handhade diverse uppdrag, som
plägade anförtros åt dessa. Så småningom
användes han allt oftare som diplo-
matisk agent vid förhandlingar med
Danmark och med Lybeck. Då hotet
från öster började giva anledning till
underhandlingar mellan Sverige och
den livländska ordensstaten, reste B.
1554 i denna angelägenhet över till
östersjöprovinserna, varifrån han för
övrigt synes ha härstammat, och slog
sig för en tid ned i Kiga. Han insåg
tidigt den fara, som hotade från
Ryssland, och var en ivrig förespråkare
för ett intimt samarbete mellan
Sverige och Ordensstatens länder och
rekommenderade ofta konung Gustav
ocli hertigarna att förekomma ryssen
genom att skaffa sig lämpliga
besittningar. Hans öden efter 1562 äro
obekanta. — Gift. H. N.
<b>Buscovius,</b> <i>Daniel Johannis,Johannis</i>,
präst, f. 25 aug. 1599 i Buskåker i
Stora Tuna skn, Kopparb. län, fil† 11
juli 1677 i Kumla skn, Västmanl.
län. Föräldrar: kyrkoherden
Johannes Birgeri MorceusMoræus och Justina
Lau-rentii.
Laurentii. — Efter studier i Västerås
prästvigdes B. 1631 och blev s. å.
kaplan i Älvdalen. Sedan kriget med
Danmark 1643 brutit ut, kom det på
dalaallmogens lott att anfalla
gränsen mot Norge och ta byarna Särna,
Hede och Idre. På egen begäran fingo
de B. — "vår Daniel" — till
befälhavare. Han överrumplade Särna med
200 man i mars 1644, varefter
byborna gåvo sig utan strid. Efter denna
oblodiga krigarbragd, som genast togs
om hand av traditionen och gett
upphov till flera berättelser, senast
Edvard Fredins dikt "Vår Daniel"
(1888), höll B. gudstjänst med
nattvardsgång samt vigde och döpte i den
erövrade bygden. De tre byar, som B.
tagit, nämndes inte i fredsslutet i
Brömsebro (1645) men införlivades,
trots upprepade danska protester,
likväl med Sverige. B. befordrades 1645
till kaplan i Stora Kopparberget och
blev kyrkoherde i Kumla i
Västmanland 1654. — Gift med Brita,<i>Brita</i>, dotter
till kyrkoherden i Ål Laurentius
Ang-ermanni.
Angermanni. T. D.
Busser, Johan Benedict,
tidigare Buss, skriftställare, f. 8 april
1729 i Rumskulla skn, östergötl. län,
† 12 juni 1799 i Skeda skn, samma
län. Föräldrar: löjtnanten Anders
Buss och Elisabeth Duværa. — B.
inskrevs 1752 vid Uppsala univ., där
han blev fil. mag. 1758 och docent i
historia 1762. Han utnämndes till
lektor i Linköping 1771, kyrkoherde i
Skeda 1791 och prost 1792 samt blev
teol. dr 1779. B. var som förf. synnerl.
flitig, och hans produktion omfattar
ett flertal genrer alltifrån lyriska
dikter till moraliserande läroböcker.
Av största intresset för eftervärlden
äro "Utkast till beskrifning om
Upsala" (1769—73), "Historisk berät-
telse, om alle kongliga kröningar uti
Swerige" (1771) och "Samtal,
emellan en Ekesjö borgare och en bonde
ifrån Säby, om närvarande tider"'
(s. å.). — Gift 1772 med Hedvig
Catharina Brunvall. R. A.
Butsch, J oh an Alb er t, biskop,
f. 6 febr. 1800 i Borås, † 2 mars 1875
på Brunsbo biskopsgård i
Skånings-Åsaka skn, Skarab. län. Föräldrar:
färgaren Ambrosius B. ocli Ulrika
Brink. ■—■ B:s släkt kom från
Tyskland med hans farfars far och vann
i Borås en ekonomiskt god
ställning. B. blev student i Uppsala 1815,
fil. kand. 1820 och fil. mag. 1821,
varefter han övergick till teologin. Han
prästvigdes 1827, blev teol. lic. 1832
och teol. dr 1844. I Uppsala blev B.
1824 docent i teologiska prenotioner
och kyrkohistoria, teol. adjunkt 1832,
var tf. prof. vid flera tillfällen och
blev kalseniansk prof. 1836. B:s
akademiska undervisning präglades av
luthersk bekännelsetrohet, möjl.
påverkad av den samtida tyska s. k.
spekulativa teologin. Han blev
kyrkoherde i Börje i ärkestiftet 1832 och
kontraktsprost över Ulleråkers
kontrakt i samma stift 1837. Sin främsta
livsgärning kom B. att utföra som
biskop i Skara från 1837. Dessutom
ledde lian 1849 års kommitté för nya
predikotexter och 1852 års kommitté
för ny kyrkohandbok och
katekesförklaring. Han uppfördes två gånger
på förslag till ärkebiskop men avsade
sig. Till sin åskådning och personliga
läggning var B. konservativ,
plikttrogen och gammaldags from. -— Gift
1838 med Vendela Margareta
Lundblad. T. D.
Bygdén, släkt, härstammande från
gästgivaren i byn Djäkneboda i
Bygdeå skn i Västerbotten Anders
Olofsson (f. 1694), vars sonson Anders,
likaledes gästgivare därstädes (f.
Johan Albert Butsch. Målning (detalj) av O.
J. Södermark 1848 (Skara domkapitel).