Return to Recent Changes
| Changes made to nofolkhuld/0286 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.1 | 271 | 259 = 96% | 5 = 2% | 7 = 3% | |
| 1.2 | 264 | 259 = 98% | 0 = 0% | 5 = 2% | |
232 JUTULEN OCH JOHANNES BLESSOM.Det är ingen vanlig dörr eller port. Det är ingången
till bergtrollets palats. Det är «Jutulsporten>,«Jutulsporten», en väldig
portal, som det största troll med femton hufvud
beqvämt kan gå igenom utan att böja sin nacke. När
någon i forna dagar, då det var lifligare umgänge
mellan menniskor och troll, ville låna något af jutulen,
eller tala med honom i andra ärenden, var det brukligt
att kasta en sten i porten och säga: «<Lås«Lås upp, jutul!»
För ett par år sedan kom jag en eftermiddag till
prestgården för att aflägga ett besök. Familjen var
på sätern, det var ingen hemma utom en gammal dalsbo,
som på min begäran följde mig upp till jutulsporten.
Vi klappade på, men det kom ingen och öppnade.
Det förvånade mig ej heller att jutulen icke ville ta
emot oss eller att han nu på gamla dagar så sällan
ger audiens, ty:ty får man döma efter de otaliga spåren
af stenkast i porten, har han varit oerhördt besvärad
med besök.
«En af de sista som såg honom,» berättade min
följeslagare, «var Johannes i södergården från Blessom,
granngården till prestbostället. Men han önska'önska’ visst
att han aldrig hade sett'en,»sett’en,» tillade han.
«Denne Johannes Blessom var nere i Köpenhamn
och skulle ta reda på en process, för här i landet var
det ingen rätt att få på den tiden; och om man ville
ha rätt, var det ingen annan råd än att resa dit ned.
Det hade Blessommen gjort, och det gjorde son hans
efter honom, för han hade också en process. Så blef
det julafton, Johannes hade talt vid de höga herrarne