Return to Recent Changes
| Changes made to nofolkhuld/0274 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.1 | 248 | 236 = 95% | 0 = 0% | 12 = 5% | |
| 1.2 | 246 | 236 = 96% | 0 = 0% | 10 = 4% | |
220 ; PEEIK.
genkungen fått igen sina tre döttrar, ty Peikegossen sömmade
och sydde och spelade och lekte med de två, som
voro qvar, och var tillsammans med dem både sent
och tidigt.
Då det hade gått en tid, kom en kungason dit
på frieri.
«Ja, jag har tre döttrar,» sade kungen, «det beror
på, hvem du vill ha af dem.>dem.»
Han skulle få lof till att gå upp i sykammaren och
prata och göra sig bekant med dem, och så tyckte han
bäst -omom Peik och:och kastade en ssilkesduksilkesduk i skötet på
honom, och så begynte de laga till bröllop, och då
det hade gått en tid, så kommo hans slägtingar och
kungens folk och begynte lefva om och fira bröllop;
men då det led på qvällen den första bröllopsdagen,
tordes icke Peik stanna längre, utan begaf sig åstad
från kungsgården ut i skog och mark, så att bruden
inte.
inte stod tillsatt finna.; omen,till att finna; men, hvad som än värre var,
begge kungadöttrarne fingo plötsligt ondt, och rätt som
det var kom der två småprinsar resande till verlden,
så att folket måste fara hem midt under den muntraste
leken och bröllopsglädjen.
Kungen blef både vred och sorgsen och begynte
tvifla och undra på, huru detta hängde ihop.
Så satte han sig på hästen och red ut, ty han
tyckte det blef för ledsamt att vara hemma; men då
han kom ut på egorna, satt Peik på en sten och
spelade på mungiga.
«Sitter du här du, Peik?» sade kungen.