Return to Recent Changes
| Changes made to nofolkhuld/0273 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.1 | 264 | 259 = 98% | 3 = 1% | 2 = 1% | |
| 1.2 | 261 | 259 = 99% | 0 = 0% | 2 = 1% | |
PEIK. 219följande, kunde han icke bläsablåsa lif i dem; de voro och
förblefvo döda, både drottningen och dottern, och han
måste lägga dem i jorden och hålla graföl på köpet.
Så ville han till Peik och ta honom af daga igen,
men Peik hade sina trollkunniga spejare ute, så att
han visste att kungen kom, och han sade till systern:
«Nu måste du byta kläder med mig och resa
bort, så skall du få allt hvad vi ega.»
Ja, hon bytte kläder med honom och packade in
och reste bort det fortaste hon kunde, och Peik satt
qvar der ensam i systerns kläder.
«Hvar är Peik?» röt kungen, — han kom så sträng
och vred genom dörren.
«Han har rest sin väg,» sade han som satt qvar
i systerns kläder.
«Ja, hade han nu varit hemma, så skulle jag ha
dräpt honom,» sade kungen,kungen; det var inte värdt att
skona lifvet på en sådan skälm, sade han.
«Han hade sina trollkunniga spejare ute och visste
att kungen kom och ville ta honom af daga för
narrpinnarne som han dref spektakel med; men mig lät
han bli qvar här både matlös och penninglös,» sade
Peik och gjorde sig så fin och rar som en flicka.
«Följ du med till kungsgården, så skall du få
nog att lefva af; — det är inte värdt att du sitter
och svälter borta i kojan,» sade kungen.
Ja det ville han gerna, och så tog kungen honom
med sig och lät honom lära allting och höll honom
som sin egen dotter, och det var nästan som om kun-