Return to Recent Changes
| Changes made to moderutv/0026 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.1 | 340 | 297 = 87% | 0 = 0% | 43 = 13% | |
| 1.2 | 360 | 297 = 82% | 10 = 3% | 53 = 15% | |
ER INÄREE FeNt ora Sr SS =
BA 62 BN AN
20 , MODERSMÅLET.
bliwen), källare. (af'lat. cellarium),<i>bliwen</i>), <i>källare</i>. (af lat. <i>cellarium</i>), <i>köpslaga</i> (af It. kopslagen),lt. <i>kopslagen</i>),
<i>present</i> (af fr. present),<footnote>fr. = franska</footnote> <i>present</i>), <i>förgäta</i> (af It. forgeten)lt. <i>forgeten</i>) o. 8.s. v. Vi
ha här sökt välja så skilda ord som möjligt. Ej dess
mindre framgår redan af dessa exempel, att lågtyskan bi-
dragit
bidragit med största antalet lånord, ett förhållande som viivi i
nästa tidsskede få se i än högre grad vara fallet.
+
***
<b><i>Den yngre fornsvenska tiden</i></b> omfattar tidevarfvet från
omkring 1350 till omkring 1500. Denna period kan i
korthet betecknas som en öfvergångsform mellan vårt
forna och vårt nutida språk. Den är som alla brytnings-
tider
brytningstider en tid af mot hvarandra stridande riktningar, en
söndringens tid. Så var ock vårt folks politiska lif under
detta tidsskede. När spiran vreds ur den siste Folkunga-
konungens
Folkungakonungens — Magnus Erikssons — svaga hand och lan-
dets
landets store erbjödo kronan åt en främmande furste —
Albrekt af Mecklenburg — blef vårt land, ända tills det
åter fick en värklig härskare i Gustaf Vasa, till skenet
styrt af utländska konungar, till värkligheten af de in-
hemska
inhemska store. Det var mot detta både främmande och
egna förtryck, som folket reste sig under Engelbrekt och
genom denna under honom började och under Sturarna
fortsatta folkrörelse lärde känna sig såsom <i>en</i> nation. WSlut-
punkten
Slutpunkten af denna folkrörelse likasom slutpunkten för detta
tidsskede i vårt språks historia bildar Gustaf Vasas be-
frielsekrig.
befrielsekrig. Då randas så för vårt folk som för vårt språk
en ny tid.
Den yngre fornsvenska tidens litteratur är ganska
rik, men innehållet svarar ej till omfånget. Likasom vårt
politiska var ock vårt litterära lif i hög grad beroende af
utlandet. Litteraturen utgöres därför också hufvudsakligen
af en mängd öfversättningar och bearbetningar af främ-
mande
främmande folks skrifter, oftast uppbyggelseböcker, sagor om
helgon, bibelöfversättningar och riddardikter. Främst bland
denna tids litterära alster stå utan jämförelse <i>Birgittas
Uppenbarelser,
Uppenbarelser</i>, hvilka, som nämts, först under denna period
öfversattes på svenska. Det är ock först vid början af
detta tidevarf, som vi kunna säga att ett värkligt svenskt
<i>riksspråk</i> uppkommer.