Return to Recent Changes
| Changes made to moderutv/0023 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.1 | 373 | 317 = 85% | 27 = 7% | 29 = 8% | |
| 1.2 | 369 | 317 = 86% | 7 = 2% | 45 = 12% | |
Ra Hm fs vf ra GE år SARA SA
| a ÅAR e
DEN FOÖRNSVENSKA TIDEN. Eg
Såsom prof på vårt språk under denna tid meddela
vi följande bitar:
<i>Äldre Västgötalagen:</i>
Hängir klockä i kyrkiu, faldär i hovob”) manni,-bötehovoþ<footnote>Bokstafven þ betecknar i fornsvensk skrift äfven ð-ljudet.</footnote> manni, böte sopn firi ninniu
markum. Faldär klockä ruommi niberrummi niþer i hovoPhovoþ manni, böti sokn markum
prim,
þrim, än han far banä af. Faldär i hovophovoþ prästi ällär klockärä, varbivarþi
sär sialvar.
=
(Öfversättning: Hänger klocka i kyrka, faller i hufvud på en
man, böte socknen därför 9 marker. Faller klocka ner ute (i fria
luften, från klockstapeln) i hufvud på en man, böte socknen 3 marker,
om han (som klockan faller ner på) får bane däraf (= blir dödad).
Faller i hufvud på präst eller klockare, må de svara för sig själfva
(där är ej socknen skyldig att böta något).
<i>Uplandslagen</i> (konung Birgers företal):
Nu Pärþär til at bättäþättä se viterlikt, baþa latum vir bättäþättä breff skrivä,
stärkiä ok fast giöra mäpmäþ varu insighli. Givit var breff bättäþättä i Stok-
holmi
Stokholmi äptir vars härrä byrb Pusändbyrþ þusänd arum tvem hundräphundräþ arum, niutighi
arum ok säx arum, attundä dagh äftir sanktä Stäphäns dagh um iulätimä.
(Öfversättning: Nu där till att detta må vara vetterligt, då
låta vi detta bref skrifva, bestyrka och fast göra (= bekräfta, gifva det
laga kraft) med vårt sigill. Gifvet var detta bref i Stockholm efter
vår herres börd (= födelse) tusen år, två hundra år, nittio år och sex
år, åttonde dagen efter Sankt Stefans dag vid jultiden.
Det var i "grefvens tid",“grefvens tid“, som våra landskapslagar
nedskrefvos, ty i medlet af 1300-talet författades <i>Konung
Magnus Erikssons Landslag,Landslag</i>, som sedan blef gällande för hela
vårt land. Städerna hade dock länge sina särskilda lagar.
Bland minnesmärken från denna tid må ock nämnas
en handskrift kallad <i>Codex Bureanus,Bureanus</i>, från omkring 1350,
innehållande en samling sagor om helgon, samt Konunga-
styrelsen,
<i>Konungastyrelsen</i>, en statsvetenskaplig afhandling, hvilken i sin hel-
het
helhet blott finnes bevarad i en tryckt upplaga från förra
hälften af 1600-talet, men bevisligen är författad på
denna tid.
Under senare delen af detta skede lefde ock vår och
hela den skandinaviska Nordens största författare under
medeltiden, <i>den heliga Birgitta (13032—1373),</i> (1303?—1373), stiftarinnan
af Vadstena kloster, hvilket under följande århundradet
") Bokstafven Pp betecknar i fornsvensk skrift äfven Öö-ljudet.