Return to Recent Changes
| Changes made to moderutv/0014 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.1 | 393 | 314 = 80% | 0 = 0% | 79 = 20% | |
| 1.2 | 340 | 314 = 92% | 1 = 0% | 25 = 7% | |
||
vd
sr ÖR
sj. Far
4
NÅ
$
F
5; 4
egt
i
SÄG
HA
ER
LE
id
HA
i
4
rk or 4 i FÄRD NE MYT SENFERET or. Re EE
oket. ren y /
FR RR ST AS RAS SARA ä z S 2 re
RE rr nn An Rn narr v
i
Är MODERSMÅLET.<chapter name="2. Det urnordiska språket">
<h2>2. Det urnordiska språket.</h2>
Detta språk talades i Danmark samt i södra och mel-
lersta
mellersta delen af Skandinaviska halfön före vikingatiden.
Att döma af de minnesmärken vi äga kvar på detta språk,
tyckes det i det hela ej ha varit splittrat i några nämn-
värt
nämnvärt skilda dialekter, utan ett och samma språk torde då
ha talats i hela Norden. Först vid vikingatiden synes det
ha delat sig i mera skarpt skilda dialekter, ur hvilka se-
dermera
sedermera de ofvannämda nordiska språken framgått.
Vi känna intet om detta språks födelse,födelse. Arkeologin
(fornkunskapen) säger oss visserligen, att vårt land varit
bebott troligen flera årtusenden före vår tideräkning, men
de älsta minnesmärken vi äga af det urnordiska språ-
ket
språket kunna ej vara äldre än från de första århundradena
e.' Kr:
e. Kr.
Vår kännedom om detta språk grundar sig nästan
uteslutande på inskrifter, af hvilka de flästa torde vara
från tiden 500—700 e. Kr. De äro inristade på grafste-
nar,
grafstenar, husgeråd, smycken, vapen o. s. v.
För närvarande äro omkring 100 urnordiska inskrifter
kända, men en stor del af dessa innehålla blott ett eller
annat ord. Man karhar funnit sådana bland annat i Slesvig,
på Gotland, i Upland och i Trondhjems stift, och ehuru
de härstamma från så skilda trakter förete de i det hela
nästan alldeles samma språkformer.
Dessa inskrifter, likasom de älsta minnesmärken vi
äga af vårt eget språk, äro skrifna med runor.<i>runor</i>. Så kalla
vi det abed,abcd, som i forntiden användes af alla germanska
folk, således ej blott af-deaf de nordiska folken utan äfven af
tyskar och engelsmän. Man har nu bevisat, att detta
abed
abcd blott är en förändring af det, som under kejsartiden
brukades i det forntida Rom vid vår tideräknings början.
De bokstäfver, vi nu använda, härstamma äfven från samma
källa, och då dessa samtidigt med kristendomen infördes i
de germanska landen, lånades således det romerska folkets
abed
abcd af de germanska folken blott för andra gången. Skill-
naden
Skillnaden mellan runorna och våra nu brukliga bokstäfver är
också i det hela ej just mycket större än skillnaden mellan