Return to Recent Changes
| Changes made to mednatur/1/0016 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.2 | 268 | 267 = 100% | 0 = 0% | 1 = 0% | |
| 1.3 | 268 | 267 = 100% | 0 = 0% | 1 = 0% | |
(1557—1609) läkarbok säges bl.a.: "För
näsablodh Skall man tagha en färskan Swijnalort och hållan
wäl under näsan thett hielper." I svenska farmokopén
av år 1686 finna vi såsom beståndsdelar av läkemedlen
bl.a. upptagna hundexkrement, organ av huggormen,
gråsuggor, destillat av människoblod och av urin,
pulveriserad människoskalle.
Å andra sidan är det ytterst märkligt, att
folkmedicinen någon gång med sin råa empiri vunnit resultat,
som först långt senare nåtts av den moderna
medicinska vetenskapen. Ett exempel härpå är följande.
Ormgift, som i småningom stigande mängder insprutas
på en häst, framkallar i dennes blod bildning av ett
motgift, vilket, då det i sin tur insprutas på en
ormbiten människa, kan rädda hennes liv. Samma
förfaringssätt tillämpades långt tidigare av de indiska
"ormdoktorerna" med den enda skillnaden att dessa
genom ympning av ormgift på sig själva i sitt eget
blod alstrade det motgift, med vilket de behandlade
ormbitna.
Kommen till en något högre andlig utveckling,
började människan också grunda över orsakerna till de
sjukdomar, av vilka hon hemsöktes. Där ett yttre våld
förelåg, var ju saken utan vidare klar. Men beträffande
de invärtes sjukdomarna ställde sig frågan betydligt
mera invecklad. Vari bestod egentligen sjukdomarnas
väsende?
I vissa fall förelåg ju möjligheten att tyda det onda
såsom beroende av ett gift eller av snyltgäster
(inälvsmaskar) eller sting av skadliga insekter. Men i de allra
flesta fall spelade dock, såsom det förefaller, tron på
osynliga väsen, gudar, andar, demoner, eller huru de
betecknades, den förnämsta rollen. Antingen sände
dessa väsen svårt härjande farsoter såsom straff åt
människosläktet, eller också trängde de onda andarna
själva in i kroppen och utövade där sitt skadliga inflv-
inflvtande