Return to Recent Changes
| Changes made to frey/1847/0530 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.1 | 331 | 268 = 81% | 0 = 0% | 63 = 19% | |
| 1.2 | 330 | 268 = 81% | 1 = 0% | 61 = 18% | |
banhan fyllt 10,16, ja, stundom 18, såsomsynessåsom synes af en dansk folk*
Visa,
folkvisa, der det beter:heter:
<poem>”Han var de falde alten A ar,fulde atten Aar,
Da han red ferstførst i Stark.”Mark.”</poem>
Riddare kunde han icke blifva förrän han nätt silt 31nått sitt 21 år.
Emellertid gjordes stundom undantag, då de särdeles utmärkt
sig. Prinsar och andra personer af boghög rang fingo aften denneäfven denna
pröfvotid betydligt förkortad, och stundom förlöjligade man
hela institutionen genom att lemna tillträde till ärans tempel,
såsom det kallades, redan åt barn, hvilka kvarkenhvarken kunde fatta
eller fullgöra de pligter, de säså tidigt åtagit sig. I Rimkröni-
kan
Rimkrönikan låter författaren kung Hans slunga satirens gissel öfteröfver
detta bruk mot chevaleriets ursprungliga anda och föreskrifter:
”Samme
<poem>”Somme Barn monde jag til Riddare slå
Then som ånän i tånom låg
Thet monde thenne Svenske Qvinnor vålla
Thy aff Herre-nampn monde lhethe så myckit hålla,
livar Frålsis
Hvar Frälsis Qvinna ville héta Frngaheta Fruga
På thet andra skulle sig f&rför henne buga
Så framfnseframfuse voro the Hustrur thå,
At de hade gfirnegärne låtet sig til Riddare slå!
Om the hade Piltebarn i buken hafft
Och ey vore kommen til sin k rafftkrafft
Vist hade the låtit thet Riddare blifvit,
Hvad heller thet hade dödt eller lefvat”</poem>
Riddarslaget var den sista hedersbevisning, ädliOgonädlingen kunde er-
hålla
erhålla af ordeO. 'orden.
Vid dessa första stiftelser var Ohevalerietchevaleriet fullkomligt re-
publikanskt
republikanskt eller åtminstone oligarkiskt. Det grundlädes, så-
somgrundlades,
såsom vi redan visat, af de fria germaniska stammarna oek beköfdeoch behöfde
intet kungligt beskydd. Hvarje riddare kunde diibbadubba hvilken
som helst som genomgått de föreskrifna pröfningarna oehoch som
i Öfrigtöfrigt var värdig denna beder.heder. De mäktigaste herrskare ön-
skade
önskade att erhålla riddarslaget af tidébvarftetstidehvarfvets ryktbaraste
bjeltar.
hjeltar. Så dubbade den ädle Bayard, fe<i>le bon chevalier SOMsans
peur et sans reproche,reprôche</i>, konung Frans I af Frankrike. I en
romans från den tiden, hvaruti den namnkunnige Sir Lancelot
of tbethe lake forekommer,förekommer, blir styckets bjellehjelte dubbad på det
sätt, att, sedan Sir Lancelot stupat, satte man ett svärd i den
dödes hand oehoch lät det falla på aspirantens skuldror. Under