Return to Recent Changes
| Changes made to fabellaran/2/0089 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.3 | 578 | 577 = 100% | 0 = 0% | 1 = 0% | |
| 1.4 | 578 | 577 = 100% | 0 = 0% | 1 = 0% | |
MARTIALIS, et Junos tilnamn
wäpnad med en smedstång, som hon
håller framför sig med båda händerna;
sådan ses hon på et etruriskt altare i
villa Borghese.
MARTINET. Demonograferne
försäkra at trollpackorna kallade så den
bock som förde ordet wid deras möte.
De berätta äfwen at en qwinna som
hade gifwit sig åt M., steg up på dess
rygg och fördes i et ögonblick genom
luften til et ställe kalladt
Benevent-nöten. – Martinet ell. Mäster
Martinet är äfwen et slags hygglig
husdjefwul, som åtföljer resande och
wisar dem ginaste o. minst farliga wägen.
MARTIUS, et Jupiters tilnamn,
hwarunder krigsmän åkallade honom då
striden börjades. Jfr MARS MÅNAD
MARTYRDÖDEN (Sinneb. l.) En
ung knäböjd man, klädd i röd fotsid
drägt, symbolisk färg af
menniskokärleken. Hans leende ansigte är wändt
upåt den öppnade himmelen, der et
strålande kors synes. Han håller
twenne palmqwistar, och bredwid honom
ligga tortur- och dödsinstrumenter.
MARTZANA (Slaw. M.) en
Gudomlighet i Kiew, ansedd såsom
skördens Gudinna, och swarade mot
Grekernes Demetra.
MARUNUS, et Mercurii tilnamn,
dyrkad såsom skyddsgud för dem som
reste på Alperna. Wägafrid war en af
Mercurii attributer hos Gallerne.
MARUTUKELS (Ind. M.) andra
stammen af Deverkels, eller rena
andar. Se DEUTAS.
MARIANDINUS, ättefader för
Maryandinerne i Bithynien. Han anses
ömsom wara son af Phryxus, Phineus
och Cimmerius.
MARZANA, et namn hwarunder
Sarmaterne dyrkade Venus.
MASARIS, et Bacchi tilnamn hos
Carierne; af Ma, en amma åt
Bacchus och Ares ell. Mars, emedan Ma
öfwertygade Juno at hennes dibarn
war en son af Mars.
MASAUPADA (Ind. M.) Detta
ord, som betyder fastemånaden,
utmärker et slags fastlag hos Indianerne,
som fortfar i 40 dagar, ifrån den sista
Oct. til den 10 Dec. En andäktig
man bör under denna tid iakttaga en
sträng fasta: mjölk och fikon är det
enda han får äta. Ägtenskapets nöjen
får han icke heller njuta. Denna fasta
åtföljes af flera andaktsöfningar, af
hwilka den förnämsta består i at hwar
morgon gå 101 hwarf omkring
Wischnus pagod, och helt sagta uttala ett
af denna Gudens namn. De som äro
ytterst nitiske göra 1001 hwarf. Denna
fastlag inträffar icke årligen. Har man
noggrant iakttagit den i 12 år,
slipper man sedan för sin öfriga lifstid.
MASCULA, et tilnamn för Venus
och Fortuna.
MASNAH (Mah. M.) bildstod af
en grym tyrann, som är ställd midti
en stor sjö i Ethiopien, hwarifran de
båda Nilfloderne eller den egentliga
Nilen och Nigerfloden skola leda sitt
ursprung.
MASQUE. På romerska medaljer är
den symbol af skådespel. Se FABELN,
MOMUS, SKRYMTERIET, THALIA –
De gamle betjente sig af masker icke
blott på theatern, utan äfwen wid
gästabud, triumftåg, krig, Gudarnes
fester, isynn. Bacchanalierna, och
stundom wid begrafningar. Dessa masker
betäckte ej allenast ansigtet, utan
äfwen öfra delen af hufwudet. De woro
stundom försedde med silfwerögon, och
ofta war munnen ofantligt gapande i
form af en snäcka, förmodligen för at
gifwa mera styrka och utsträckning åt
rösten. – Qwinnomasker blefwo
senast införda på scenen. –
Slafwarnes woro utmärkte för sin
wanskaplighet. – Martialis säger at maskerne
woro et slags buse för barnen. Wid
Isis' mysterier nyttjades en
hund-masque, som betäckte hela hufwudet;
den bars til och med på gatan af
Gudinnans prester. På gamla
minnesmärken ser man ännu masker som
föreställa bönder, herdar, slafwar, filosofer,
husfäder, drottningar, dansare,
Fauner, Satyrer, Bacchanter o. flera
Gudomligheter, såsom Apollo, Bacchus,
Calliope, Cupido, Helena, Månen,
Minerva, Rom, Hafsgudarne, Thalia
och Sanningen.
MASSAGETER Detta folkslag
kände och dyrkade ingen annan Gud än
Solen, åt hwilken de offrade hästar.
Maximus från Tyrus säger at de f-
äfwen