Return to Recent Changes
| Changes made to fabellaran/1/0108 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.3 | 626 | 618 = 99% | 2 = 0% | 6 = 1% | |
| 1.4 | 625 | 618 = 99% | 1 = 0% | 6 = 1% | |
stått ifrån de döda, och högtiden
warade i sju dagar.
Cambyses fann, wid sin hemkomst
ifrån Ethiopien, folket sysslosatt at fira
Apis' uppenbarelse; men som han
trodde at de gjorde narr af honom för
hans misslyckade krigståg, låt han föra
fram til sig den föregifna Guden och
högg ihjel honom, lät piska presterna,
och befallte soldaterne nedhugga alla
dem som firade denna högtid.
Egyptierne rådfrågade A. såsom et
orakel: då han tog emot hwad man
böd honom at äta, ansågs det för et
gynnande swar, men twertom, i fall
han wägrade. Plinius anmärker, at
han icke wille äta det Germanicus
gaf honom, och at denne prins afled
kort derefter.
Likaså förhöll det sig med de twå bås
ell. kapell man åt honom upbyggt; då
han gick in i det ena, war det af god
betydelse för Egypten, men twertom,
då han gick in i det andra. De som
kommo för at rådfråga honom, satte
örat til Gudens mun, och höllo
sedan för begge öronen, til dess de
kommit ur templet, då de antogo för
gudaswar det första de hörde.
Spartianus berättar, at under Adriani
regering skedde et stort uplopp i
Alexandria, emedan man i flera år
förgäfwes hade sökt en oxe som liknade
guden A., och at folket i Egypten
twistade hwen som skulle hafwa honom
i sin ägo. Ammianus Marcellinus
säger at kejsar Julianus icke kunde
införa afguderiet i Egypten, af brist på
Apis. Grekerne kallade honom
Epaphus, och, enligt Porphyrius, war han
helgad åt Solen och Månen. Andre
tro at han war en bild af
himmelstecknet Oxen. Diodorus Sic. säger,
at, enligt Egyptiernes tanke, Osiris'
själ bor i denna oxe, och öfwergår
til dess efterträdare. Efter andres
mening skall JsisIsis hafwa lagt OsirisOsiris'
lemmar, som Typhon hade afhuggit,
i en träko öfwerdragen med lärft, o.
at deraf kommer namnet Busiris.
2. – Son af Phoroneus, bosatte
sig i Egypten, der han gjorde sig så
rygtbar, at han efter sin död
flyttades ibland Gudgrne, under namn af
Serapis.
3. – En konung i Sikyon, son af
Telchis.
4. – Jasons son, född i
Pallantium i Arkadien, blef genom misstag
dödad af Ætolus, wid de
begängelselekar, som firades på Azans graf.
APISAON,
1. –APISAON, en trojansk höfding,
dödad af Eurypylus i en strid.
2. – En annan trojansk höfding,
son af Hippasus, kommen ifrån
Pæonien til Trojas undsättning, dödades
af Lykomedes.
APOBOMIA, högtider hwarwid man icke
ofirade på altaren, utan på jorden.
APODYTERION, se GYMNASTERION.
APŒCUS, sonsons son af Melanthus:
förde en ipniskionisk coloni til Teos.
APOINTI, se INTIAQUACQUI
APOLLINARISKE lekarne inrättades
i Rom til Apollos ära. Varus,
prœtor i staden Roms år 544 gjorde et
löfte at de skusle firas beständigt, i
anledning af en härjande smittosam
sjukdom, och de firades hwart år den
6 Juli. Då offrades åt Apollo en
oxe, samt åt Latona en gwiga, båda
med förgyllda horn.
APOLLINEA PROLES, Æskulapius,
son af Apollo.
APOLLODORUS PETRONIUS,
öfwerste prest hos Mithra, i Roms år 370.
APOLLO.
1. –APOLLO. Egyptierne, som på
temligen goda skäl påstå sig ha gifwit
Grekerne hela deras religionssystem,
göra A. til en son af Chus, och så
utomordentligt skön, at man gaf hans
namn åt Solen. Denne prins, lika
utmärkt för själens som kroppens egenstyper,
egenskaper, war den förste som lärde
Egyptierne wetenskaper o. konster.
Sedan han förenat sig med Neptunus,
at anlägga staden Troja, for A. til
Delos, der han wistades någon tid,
och sedan han, genomfarit hela
Grekland, satte han sig ned i staden
Delphi, der han låt upbygga et palats
ell. et tempel. Han gaf Grekerne
första begreppet om wetenskaper o.
konster, och lärde dem känna fördelarne
af civilisation. Förmedelst musiken
ingaf han dem moralens bud, gaf alla
som rådfrågade honom, råd som
rättwisades genom utgången, förutsade
planeternes åtskisliga aspekter, månens
up- och nedgång, samt dess och solens