Return to Recent Changes
| Changes made to dengamla/0074 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.2 | 381 | 377 = 99% | 4 = 1% | 0 = 0% | |
| 1.3 | 377 | 377 = 100% | 0 = 0% | 0 = 0% | |
74 den gamla antikvitetshandeln
»Det vet han just mycket om!» svarade Kit föraktfullt.
»Vänta, tills han blir änkling och får arbeta som ni och
förtjänar så litet och gör så mycket och ändå håller modet
uppe.»
»Jaja», sade mrs Nubbles, som ville komma ifrån ämnet;
»ditt dricka står där nere vid spiselgallret, Kit.»
»Jag ser det», svarade sonen och tog sin portermugg;
»er skål, mor!»
»Sade du inte nyss, att din herre stannat hemma i kväll?»
sporde mrs Nubbles.
»Jo», sade Kit, »Gud nå's.»
»Du borde hellre säga Gud ske lov, tycker jag»,
genmälde hans moder, »därför att miss Nell inte blev lämnad
ensam.»
»Ack ja», sade Kit, »det glömde jag. Jag sade Gud
nå's, därför att jag fått vänta sedan klockan åtta, utan att
få se henne.»
»Jag undrar just vad hon skulle säga», utropade hans
moder, »om hon visste att varje kväll, då hon, stackars
liten, sitter ensam vid det där fönstret står du vakt på öppen
gata, av fruktan att något ont skulle kunna hända henne,
och att du aldrig går hem och lägger dig, om du än är
aldrig så trött, förr än du tror att hon är i säkerhet.»
»Det är detsamma, vad hon skulle säga», svarade Kit
med någonting likt en rodnad på sitt fula ansikte; »hon får
aldrig veta det och säger följakligen ingenting.»
»Men jag vet vad somliga skulle säga, Kit», sade mrs
Nubbles.
»Prat!» sade Kit med räddhåga för vad som skulle följa.
»Jo, det skulle de säga, det är säkert. Visst folk skulle
säga att du blivit kär i henne; tro mig, det skulle de.»
Härpå svarade Kit genom att helt förlägen bedja sin
moder »vara tyst» och göra åtskilliga besynnerliga figurer med
armar och ben, åtföljda av sympatetiska förvridningar av
ansiktet. Som han likväl icke härav hämtade den hjälp,
han sökte, bet han av ett stort stycke kött och bröd och tog
sig en hastig klunk ur portermuggen, genom vilka
konstlade hjälpmedel han höll på att kväva sig, men åstadkom en
vändning i samtalet.
»För att tala allvarsamt, Kit», sade hans moder, som ånyo
tog upp ämnet efter en stund, »ty nyss var det naturligtvis
bara skämt, så är det mycket snällt och likt dig att göra så
där, utan att låta någon veta om det, fastän jag hoppas att